Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
och sätter rörverket i gång. Denna rörelse har till ändamål icke blott
att hålla temperaturen likformig utan också, och detta är det vigtigaste,
att hindra mögelsvampen från att lagra sig på ytan, hvilket skulle
medföra en förbränning af socker till kolsyra och vatten. Försockringen
börjar genast, och svampen omsätter sockret, i den mån det bildas, till
alkohol och kolsyra, men denna process går mycket långsamt, hvarför
man i praktiken tager den vanliga jästen till hjelp. För detta
ändamål afkyles mäsken till 33° och afspärras luft ventilen, hvarefter några
kbcm. ren jäst, som odlats i en liten glaskolf, tillsättas med vanliga
försigtighetsmått. Denna tillsats bör likväl ej ske, innan mögelsvampen
hunnit utveckla sig tillräckligt, emedan jästen eljest hämmar dess
fortkomst. Tre dagar efter jästtillsatsen finnes icke ett spår stärkelse qvar
i mäsken, äfven jäsningen är afslutad, och destillationen kan företagas.
Vid närmare studium af förloppet i jäscylindern har man funnit, att
luftens närvaro understöder mögelsvampens benägenhet att förbränna
både socker och redan bildad alkohol till kolsyra och vatten. Den
gynsamma verkan af jästtillsatsen synes derför väsentligen bero på den
genom jästen påskyndade kolsyreutvecklingen, och uppfinnarne hafva
numera infört den förändring och förenkling i förestående metod, att,
när ingen stärkelse i mäsken längre kan upptäckas med jodlösning,
lufttillförsels inställes och i dess ställe kolsyra under ej fullt 1 timme
inledes. Denna kolsyra undantränger luften ur och ofvanför mäsken,
så att alkoholens sönderdelning genom mögelsvampen omöjliggöres.
På detta sätt måste allt socker omvandlas i alkohol, och hela
jäsningsprocessen går fortare.
Om man medelst jodtinktur undersöker mäsken i de olika
stadierna, skall man finna, att före amylomycestillsatsen förefinnes en
stor mängd löst och olöst stärkelse, och att ännu i det ögonblick, då
jästen tillsättes, mycken stärkelse finnes qvar. Denna försvinner dock
mer och mer, och vid jäsningens slut kan ingen stärkelse upptäckas
ens med mikroskopet. I fråga om sockret kan man fastställa, att
dess mängd tilltagit under första jäsningsstadiet, innan jästen
fullständigt utvecklats, men den aftager sedan hastigt, och två dagar
efter jästtillsatsen finnes intet socker mer. Försockring och förjäsning
hålla jemna steg, ehuru i början, innan jästen utbredt sig i hela
massan, den förra har ett ringa försprång. Den frågan, huru långt man
med den nya metoden kan gå i mäskens koncentration, är ännu
oafgjord. Vi hafva här antagit 10 kg. spanmål pr hektoliter vätska, men
det går lika bra att maska 18 kg. pr. hi., hvilket alltid medför
besparing. Till ett jäskar på 180 deciton spanmål skulle i sådant fall
endast behöfves 1 å 2 decigram mögelsvamp och jäst till fullständig
försockring och förjäsning af omkring 108 deciton stärkelse, i sanning ett
slående bevis på den enorma verkan, som äfven minimala mängder af
^tt ägens stundom kunna åstadkomma. Mäskens försockring och
fullständiga förjäsning kräfver ej fullt 100 timmar.
Såsom vi sett, är arbetssättet i Seclin en direkt tillämpning af
laboratoriitekniken på storindustrien. De kontrollundersökningar, som
äro nödvändiga vid hvarje bakterieodling, utföras äfven här. Sedan
mäsken steriliserats, tages ett prof deraf i ett bakteriefritt profrör och
inställes i värmeskåpet. Profvet får ej gifva några kulturer, om mäsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
