Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Några statistiska siffror till den kemiska
industriens utveckling i Sverige under de
sista 25 åren.
Af Å. G. Ekstrand.
Ijn statistisk bearbetning af ett sådant ämne som den kemiska
industrien, äfven för den jemförelsevis korta tiden af 25 år, är ur flera
synpunkter mycket vansklig. Dels är det i många fall svårt att
uppdraga skilnaden mellan mekanisk och kemisk industri, så t. ex. i fråga
om papper, äfvensom skilnaden mellan metallurgi och kemisk industri,
eftersom metallurgien kan sägas vara en del af den kemiska industrien.
Dels har den officiela fabriksstatistiken blifvit alltmera specificerad, så
att tillverkningar, som förut sammanförts under en rubrik, delats på
två eller flera; särskildt är detta händelsen med rubriken
»kemiskt-tekniska fabriker», ur hvilken i de sista årsredogörelserna flera
tillverkningar blifvit utbrutna såsom sjelfständiga fabriker. Men å andra sidan
hafva också ehuru blott i några få fall tillverkningar, som ej hafva med
hvarandra att göra, blifvit sammanförda, t. ex. olein och vaselin. Dels
har i uppställningen den förändring blifvit införd, att biprodukter vid
en tillverkning upptagas under särskilda rubriker, t. ex. glycerin och
olein, ehuru de här i landet uteslutande erhållas vid stearinljusfabriker.
En följd häraf torde blifva, att sirap snart upptages såsom en egen
tillverkning, helst som man nu äfven fått ett fristående
melassförädlings-verk i Helsingborg. Hvad in- och utförseln angår, har äfven i
redogörelsen derför småningom en allt större specifikation införts, hvarför
det i många fall är omöjligt att under in- och utförsel finna
motsvarighet till det, som finnes upptaget såsom en viss tillverkning.
Särskildt må nämnas, att från och med 21 Juni 1892 en mängd ämnen
finnas upptagna under särskilda rubriker, hvilka förut hänförts till
kemiskt-tekniska preparat, ej specificerade. Härtill kommer ännu en
för en officiel statistik ganska betänklig sak, nemligen att
värdesättningen på in- och utförda varor lemnar åtskilligt att önska, så t. ex.
uppgifves för 1888 den inhemska tillverkningen af papper till 9,101,467
kr., införseln till 2,742,343 men utförseln till 15,765,828 och på
liknande sätt för flera både föregående och efterföljande år, hvilket ju är
alldeles orimligt och menskligt att döma måste bero på en betydlig
öfvervärdering af det utförda papperet. I efterföljande tabeller om
papper har jag tagit de allra sista åren till utgångspunkt och efter den
der gällande, tydligen riktiga värdesättningen, reducerat de föregående
årens. Ännu en sak, som åtminstone till en början förefaller som en
paradox, är den, att i den officiela berättelsen både råvaruindustrien
och förädlingsindustrien krediteras för hela värdet af sina tillverkningar.
Så t. ex. upptagas för 1897 bränneriernas produkter, d. v. s.
råbrän-vinet, till något öfver 24 millioner kr., reningsverkens till något öfver
27 millioner, hvaraf man lätt får den föreställningen, att
bränvinsindustrien hos oss representerar en årstillverkning vard 51 millioner kr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
