Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
men detta är långt ifrån händelsen, ty hela tillverkningen utgjorde
omkring 37 millioner liter råbränvin, hvaraf allra största delen sedan
renades. Bränvinet är underkastadt en skatt af 50 öre pr liter eller i
detta fall omkring 1872 millioner kr. inalles; om dessa fråndragas får
man som återstod något öfver 5V2 millioner som värde på
råbrän-vinet, detta blir således bränneriernas tillverkningsvärde i vanlig
mening. Äfven från reningsverkens tillverkningsvärde måste man
fråndraga skatten för att få siffror, som äro jemförbara med andra fabrikers.
Men det måste medgifvas, att just denna fråga kan ses på olika sätt,
och måhända är den officiela statistikens nuvarande uppställning den
principielt riktigaste, ty drager man ifrån skatten för bränvin, bör man
också draga ifrån skatten för socker, men det blir en vida svårare sak,
ty sockerskatten är en råmaterialskatt och verkar derför olika vid olika
fabriker, och i sockrets marknadsvärde spelar äfven tullen en betydande
roll. Man skulle således följdriktigt fråndraga tullen på sådana
fabriksalster, som draga tull, hvilket helt säkert blefve praktiskt ogörligt, och
derför kanske det just är riktigast, att taga marknadsvärdet, sådant det
befinnes med tull och skatt. Härmed har jag blott velat i korthet
framhålla de svårigheter, hvarmed man har att räkna vid jemförande
statistiska arbeten, och hvilka i många fall betydligt reducera värdet af
de erhållna siffrorna.
I efterföljande tabeller angifvas tiilverkning, införsel och utförsel i
årligt medeltal för 5-årsperioderna 1871 — 75, 1876—80, 1881—85,
1886-90 och 1891—95 samt de båda slutåren 1896, 1897. År 1897 är
nemligen det sista, för hviLket officiel berättelse om fabriker samt in- och
utförsel föreligger. I fråga om fabrikernas tillverkning finnes i den
officiela statistiken ofta nog endast penningevärdet angifvet, hvaremot
in-och utförseln alltid angifves i både vigt eller volym och penningar. I
efterföljande lilla sammanställning har i detta afseende ingen bestämd
regel blifvit följd, ehuru penningevärdet i allmänhet blifvit upptaget
såsom det mest öfverskådliga och lättast jemförbara, isynnerhet när
flera produkter sammanslagits till en rubrik.
Der mängden i ett eller annat afseende har särskildt intresse såsom
i fråga om födoämnen, har äfven qvantiteten, uttryckt i hektoliter eller
deciton, blifvit angifven. Vid tabellernas utarbetning har jag för åren
1871—88 haft god hjelp af de bilagor^ som åtfölja Tullkomiténs den
24 Februari 1891 afgifna betänkande och förslag. Slutligen bör
tillläggas, att en temligen utförlig redogörelse för bränvins-,
hvitbetssocker-och maltdrycksindustriernas utveckling under senare åren finnes införd
i denna tidskrift X, so (1898); särskildt har maltdrycksindustrien der
blifvit behandlad, visserligen blott för åren 1880 och 1890, med
tillhjelp af särskilda komitéutredningar på ett mera uttömmande sätt, än
den officiela statistiken medgifver.
Det skulle blifva för långt att här beröra alla de i tabellerna
upptagna industrigrenarne, och jag vill derför inskränka mig till några af
de vigtigare.
Margarin, som infördes i Frankrike af Mége-Mouriés 1869, började
tillverkas i Sverige först 1881, ehuru i mycket liten skala, men så
småningom har industrien vuxit sig stor och omfattade 1897 5 fabriker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
