Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Mineralvatten och läskedrycker blefvo i början af 1870-talet
föremål för en grundlig revision af d. v. professor Almen, och dermed
lades grunden för en rationel tillverkning af sådana drycker.
Apotekarnes mineralvattenfabrik, som anlades under Alméris auspicier i
början af 1880 talet, har alltjemt stått i spetsen för denna industri, särskildt
beträffande de egentliga helsovattnen, hvilka, tillverkade som de äro af
destilleradt vatten och kemiskt rena reagenser, kunna fullt täfla med
eller till och med öfverträffa motsvarande naturliga vatten, så att en
ej alldeles obetydlig export deraf eger rum. Den inhemska
förbrukningen af läskedrycker är i starkt tilltagande, och ej mindre än 60 af
landets städer hade 1897 läskedrycksfabriker. Stockholm representerar
nästan hälften af hela tillverkningsvärdet, 1,970,700 kr.
Ättika tillverkas både af bränvin, s. k. spritättika, och af trä genom
torrdestillation, s. k. träättika. Till den förra användes bränvin, som
för skatterestitutionens skull denatureras, hvilket här sker med ättika.
Den förnämsta spritättikfabriken är Winborg & C:o’s i Stockholm;
den största träättikfabriken ligger vid Perstorp i Skåne, och dess
ättik-tillverkning, som kommer i marknaden i mycket koncentrerad form,
är den största i riket. En af biprodukterna vid träättiktillverkningen
är träsprit, hvars tillverkningsvärde för 1897 var 20,000 kr. 1897 funnos
14 ättikfabriker med en tillverkning af inalles 22,424 dt. ättika till ett
värde af 479,500 kr. Ättika har börjat utföras i stigande mängd i
synnerhet till Norge. Införseln af vinättika från Frankrike håller sig
temligen konstant.
Pressjäst tillverkas nästan uteslutande vid brännerier, och
tillverkningen deraf går sannolikt tillbaka till början af 1850-talet. En af de
äldsta pressjästfabrikerna låg i Humlegården i Stockholm och en vid
Nacka. De brännerier, som tillverka pressjäst, hafva den fördelen
framför andra, att de få fortsätta bränningen hela året, och ej blott under
månaderna Oktober—Maj, dock med det vilkor, att jästutbytet under
sommaren utgör 25 kg., eller vid användning af melass 50 kg. ren
jäst pr. hektoliter bränvin af 50 vol. %.. Man skiljer i tekniskt
hänseende mellan skumjäst och luftjäst. Den förra fås utan alla särskilda
åtgöranden genom jästens förökning på vanligt sätt i bränvinsmäsken;
vid den senare inblåses en kraftig luftström i den jäsande mäsken,
hvilket medför en betydlig ökning af jästutbytet på bränvinets bekostnad.
Under det att man förr, i synnerhet på landet, använde jäst af
hem-brygdt öl och dricka till brödbakning, har man nu så godt som
upphört med all brygd, och pressjästen har trädt i stället för öljästen;
också har förbrukningen fördubblats under de sista 10 åren. Den
inhemska tillverkningen täcker ungefär behofvet.
Garfverier finnas till mycket stort antal, men vår läderindustri
synes hafva kommit på efterkälken i den utveckling, som eljest röjer
sig inom hela vår industri. Införseln öfverstiger betydligt tillverkningen,
i synnerhet är införseln af beredda hudar och skinn ansenlig, hvilket
synes visa, att våra garfverier ej tillgodogjort sig de framsteg, som i
andra länder gjorts på detta område.
Anledningarne härtill äro säkerligen flera, men den förnämsta torde
vara våra landsmäns tröghet att tillegna sig nya metoder och maskiner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
