Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
aluminiumledning af samma ledningsförmåga, medan den absoluta
hållfastheten hos kopparledningen blott är 1/5 högre, (Ur deutsche
Mecha-niker-Zeitung 1899, 143, 152).
En undersökning af bitumen i alunskiffrarna
på Kinnekulle.
Af Ernst Ohlsson.
Problemet att finna användning för de inom Sverige på flera ställen
förekommande alunskiffrarna har sedan lång tid varit föremål för upp^
märksamhet men synes ännu ej ha fått någon tillfredsställande lösning.
Af ingeniör Alf. Larson var denna fråga nyligen upptagen till ett å
Kemistsamfundet hållet diskussionsföredrag: »Huru skola de svenska
alunskiffrarna möjligen kunna tillgodogöras?» — infördt i Svensk Kemisk
Tidskrift 15 Sept. 1898 — och torde nedanstående kunna tjena som
ett bidrag till besvarandet af detta spörsmål.
Vid Gössäter å Kinnekulle har under en följd af år brutits en
skiffer, som på grund af sin stora halt bitumen med fördel
användts-som bränsle. Der hafva också omfattande försök gjorts att afdestillera
och tillgodogöra sig de inkorporerade oljorna. Den i ett temligen
mäktigt lager förekommande bituminösa bergarten utgöres af en mycket
kishaltig alunskiffer — antagligen tillhörande den siluriska formationen.
Vid en bestämning af glödgningsföriusten blef denna 47.3 %, hvaraf
dock 16.6 % vatten. Som emellertid profvet var ett par år gammalt
och under tiden förvarats öppet, är siffran med största sannolikhet
betydligt högre " för direkt utbrutet prof, enär ju kolväterika skiffrar
(till och med stenkol), på grund af sjelfförbränning genom luftens syre,,
vid förvaring förlora mycket bitumen; en del af de lättare oljorna
torde äfven förflyktigas. . ’ ,
Den genom torrdestillering af Gössäters skiffer erhållna råoljan har
underkastats en del undersökningar i ändamål att lära känna denna
produkts natur och egenskaper och på grund deraf finna någon lamp»
lig användning för densamma.
Oljan var till färgen svartgrön, vid vanlig temperatur trögflytande,,
vid uppvärmning lättflytande, med en om rysk råpetroleum och
stenkolstjära påminnande lukt. Eg. v. == Lops; efter filtrering genom en
tät duk sjönk eg. v. till 0.998, hvarvid sot och oorg. föroreningar
qvarstannade på filtrum. Råoljan låter mycket lätt emulsera sig med
vatten, men sedan är det nästan omöjligt att afskilja detsamma på
mekanisk väg. Vid företagen destillation utvecklades betydliga mängder
Vätesvafla jemte svafvelhaltiga, med lysande låga lätt brännbara,
vidrigt luktande gaser. Resultatet samt några å de olika fraktionerna
gjorda bestämningar synas af nedanstående tablå: < ,,:"■:./■.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
