Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ud Tr i -, , T7 Utbyte • Visco- Svafvel i ■&..
go Kokpunkt. hg. v. J i nmgs- Färg.
pjj________________1 \ °/o \ temp. 1 sitet. | % \________^__________\
II 95°-170° 0.8571 12.2 25° l.o 0.68 Gulröd.
2 170°—270° 0.930 24.5 öfver45° 1.3 0.26 Ljusbrun.
3 270°—350° 0.986 13.3 — • 3.o Spår Mörkbrun.
4 350° — 1.020 18.8 — 31.o I 0 Svartgrön.
5 Koksrest | — 14.8 | — — | — | Svart glänsande.
)—| Förlust | — I 16.4 | — I — | — |–––- I
Flamningstemperaturen är bestämd med Abels apparat. Talen i
kolumnen för viscositeten beteckna den relativa tid, som erfordras, för
att en viss mängd under konstant tryckhöjd stående olja skall utrinna
genom ett rör med en gifven genomskärningsarea. Siffrorna äro alltså
endast jemförbara sinsemellan. Afdrifves blott till 270°, erhålles ett
svart residuum, som vid afsvalning blir hårdt och sprödt med
glänsande brottyta.
I fraktionerna 1—3 förekom en ej ringa mängd fenoler, hvilka
ut-vunnos genom oljornas behandling med alkalilut, hvarur de sedan efter
lutens neutralisering erhöllos genom utsaltning.
Destillaten renades ytterligare genom skakning med i vatten löst
Svafvelsyrlighet, hvarvid de ljusnade och gula fällningar — starkast i
fraktion 2 — uppstodo. Vid företagen omdestillering i vakuum (100 mm:s
tryck) erhöllos följande kokpunkter:
760 mm. 100 mm.
95°__170° 60°—110°
170°—270° 120°—215°
270°—350° 220°—300°.
Den första fraktionen blef genom denna destillation fullständigt
färglös, svagt fluorescerande. Efter någon tids förvaring gulnade den
dock åter. De öfriga fraktionerna voro gula till brunröda.
Närmaste frågan var nu att söka identifiera de erhållna
produkterna, något som dock erbjöd stora svårigheter, enär destillaten
utgjordes af en serie oljor, hvilkas egenskaper ej öfverensstämde med
några af de närmare undersökta, i litteraturen beskrifna kolvätena. För
detta ändamål var det således nödvändigt att isolera en bestämd
förening och underkasta denna elementaranalys. Efter åtskilliga
förberedande experiment valdes nedanstående förfaringssätt.
En fraktion med möjligast konstant kokpunkt — i detta fall 200°—
205° — uttogs och sulfonerades genom behandling med konc.
svafvelsyra och slutligen s. k. nordhausisk vitriololja. Syran reagerade på
oljan under lindrig uppvärmning, utveckling af Svafvelsyrlighet och
afskiljande af en tjock, svartbrun massa. Oljan, som från början var
ljusröd, affärgades så småningom och blef vattenklar. Efter utspädning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
