Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Äfven förevisades en strålkastare, som för närvarande med framgång
användes på en af Vermdöbåtarne vid dess qvällsresor, vidare
vagnslyktor, afsedda för acetylen eller i brist deraf för stearinljus,
bunsen-brännare och gaskök för acetylen. Föredraganden redogjorde också för
de vigtigaste resultaten af den under förra Oktober månad hållna
ace-tylenkongressen i Nurnberg. Denna hade sammankallats af tyska
ace-tylenföreningen, hvilken man i första rummet har att tacka för
karbid-och acetylenindustrien s hastiga utveckling. Man hade i Tyskland gjort
beräkningar öfver åtgången af acetylen, derest denna skulle ersätta fotogen,
och funnit att dertill skulle fordras 680,000 ton karbid årligen; ensamt
de preussiska statsbanorna förbruka till acetylenfettgas omkring 3,000
ton årligen; för jern vägs vagnars upplysning hade man dock på sista
tiden isynnerhet i Frankrike börjat föredraga ren acetylengas framför
biandgas.
För acetylengasens rening hade man flera olika blandningar, till
hvilka på allra sista tiden kommit en, som kallas »puratylen» och
framställes genom att blanda klorkalk, kalkhydrat och klorkalcium. Det
uppgifves, att puratylen qvantitativt borttager fosfor- svafvel- och
qväfve-föreningar, men har ingen verkan på acetylen sjelf. Ett af de
intressantaste föredragen vid kongressen var ing. Hersfelds om »de
förhållanden, under hvilka acetylencentraler äro berättigade». I fabriker, der
auerljuset ej lämpligen kan införas i följd af stark dämning, passar
acetylenbelysning, likaså i mindre städer, der installationen af lysgas
blir för dyr. I Tyskland, Frankrike, Ungern och Amerika var
acetylenbelysning redan införd i 36 mindre städer. Om man i staden endast
lägger vigt på ljuset, så är elektrisk belysning eller acetylenens att föredraga;
lägges deremot vigt på kokning, motordrift och ytterbelysning, så bör
man välja lysgas. Ligger staden på berggrund, så att det möter
svårigheter att lägga rör i marken, blir det beqvämast att använda elektrisk
belysning.
Slutligen anfördes också efter prof. Cronquist några siffror,
utvisande förbrukningen af belysningsmedel i Sverige:
Pr invånare och år
1870 1885 1897
\ kg. 0,25 0,30 0,40
(normalljus timmar 28 33 45
f liter 1,5 6,2 15,6
[normalljus timmar 300 1,200 3,000
j kbm. 14 25 35
\normalljustimmar 1,400 2,500 7,000
Antalet normalljus timmar pr invånare och dag var
1870 1885 1897
Medeltal för hela Sverige 1,5 4,5 17,8
» » städerna • 5,3 10,3 33,o
stearinljus
fotogen ...
lysgas......
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
