Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Om bestämning af »senapshalt» i rapskakor.
Af L. Larsson. *
Under de senare åren har tillgången på goda rapskakor betydligt
förminskats, beroende derpå, att rapsodlingen i Europa gått tillbaka,
hvarför man vid rapskakeframställningen ofta användt s. k. indiskt frö, som
utgör en blandning af kruciferfrön, hufvudsakligen Brassica juncea
(sareptasenap), Br. ramosa, Br. dichotoma och Br. glauca. Dessa utveckla
vid utröring med vatten en flyktig o] j a, senapsolja, som skadligt
inverkar på organismen. Flera fall hafva konstaterats, då rapskakor vid
utfodring i större mängd förorsakat sjukdomar, som ej sällan fått en
dödlig utgång. Derför har på professor Steins laboratorium i
Köpenhamn senapsoljehalten hos rapskakor blifvit föremål för ett ingående
studium. Undersökningarne, hvilka utförts af assistenten derstädes, kand.
S. Jörgensen, hafva publicerats i »Die landwirtschaftlichen
Versuchs-Stationen» Bd. 50, häfte 4—5 och Bd. 51, häfte 4. Här nedan skall
lemnas ett kort referat af dessa arbeten jemte några egna iakttagelser
öfver metoden.
I fröna af Sinapis nigra, arter af slägtet Brassica m. fl., förekommer
glykosiden sinigrin, myronsyradt kali, som vid behandling med vatten
spaltas af ett i samma växtfrön förekommande ferment, myrosin, i surt
kaliumsulfat, senapsolja och drufsocker. Jörgensen har funnit, att
den senapsolja, man erhåller ur dessa växter består af en blandning af
angelylsenapsolja (CSNC5H9), krotonylsenapsolja (CSNC4H7) och
allylsenaps-olja (CSNC3H5). Af dessa anses den sistnämnda vara den, som förorsakar
sjukdom, under det att de båda andra äro föga farliga. Det egentliga
råmaterialet för framställning af rapskakor, raps (Brassica napus) och rybs
(Brassica rapa), innehålla företrädesvis angelyl- och krotonylsenapsolja,
medan Brassica juncea, Br. ramosa m. fl. i rapskakor ofta
förekommande kruciferfrön derjemte innehålla allylsenapsolja i betydlig mängd.
Då det på mikroskopisk väg är nära nog omöjligt att afgöra, i hvilka
proportioner de olika fröna ingå i en rapskaka, och då dessutom äfven
för samma växtart senapsoljans mängd och sammansättning tyckes vara
växlande, beroende på växtförhållanden, bärgning m. m., så är det
tydligt, att man endast genom en kemisk undersökning kan afgöra,
huruvida en rapskaka vid utfodring kan verka skadligt eller ej.
Vid rapskakors behandling med vatten utvecklas, såsom omnämnts,
en flyktig senapsolja, hvilken lätt igenkännes på sin stickande, till tårar
retande lukt. De olika slagen af senapsoljor förhålla sig härvid olika.
Under det att angelyl- och krotonylsenapsoljans lukt är svag och snart
försvinnande, är lukten af allylsenapsoljan skarp och länge ihållande.
Härpå grundar sig det s. k. luktprofvet, som mycket användes vid
undersökning af rapskakor. Man utför det lämpligast på följande sätt: 5 gr.
af det pulveriserade profvet jämte 100 kbcm. vatten nedföras i en med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
