Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
inslipad glaspropp försedd, 250 kbcm. rymmande glascylinder, som
derefter inställes i ett vattenbad af 40° temp. Hvarje timme uttages proppen.
I fall senapslukt iakttages, utblåses den, hvarefter cylindern å nyo
tillslutes. På sådant sätt förfares, tills profvet ej vidare utvecklar någon
senapslukt. Antalet timmar antecknas. Under natten ställes cylindern
till sidan vid rumstemperatur, och dessa timmar tagas ej rned i
räkningen.
Ofta inträffar det, att vid en på sådant sätt utförd undersökning ej
någon senapslukt förmärkes, ehuru sinigrin förefinnes i större eller mindre
mängd. Detta kommer sig deraf, att fermentet blifvit af en eller annan
anledning förstördt eller så försvagadt, att det ej förmår åstadkomma
någon spaltning. Denna tillintetgörelse af myrosinet beror ofta derpå,,
att kakorna vid pressningen i fuktigt tillstånd utsatts för hög temperatur.
Mera sällan är orsaken den, att fabrikanten tillsatt kalk, soda eller dylikt
för att förläna kakorna ett friskt utseende. I hvilket fall som hälst
afhjälpes detta genom att till profvet sätta l gr. pulveriserad h vitsenap,
som innehåller myrosin i riklig mängd, men ej utvecklar någon flyktig
senapsolja. Härvid är dock att märka, att, om fermentet i kakorna
blifvit förstördt genom tillsats af kalk eller dylikt, i hvilket fall de visa
alkalisk reaktion, man måste vid luktprofvet använda 0.17 proc.
vin-syrelösning i stället för vatten, så att blandningen får en svagt sur
reaktion.
Ej sällan har det visat sig, att rapskakor vid behandling med vatten
under tillsats af h vitsenap ej utveckla någon senapslukt. Någon gång
beror detta förhållande derpå, att kakorna varit lagrade en längre tid, i
hvilket fall glykosiden förstöres. Vanligen kan dock ej orsaken sökas i
en långvarig lagring, eftersom sinigrinet förefinnes i oskadadt skick.
Jorgensen anser, att i sådant fall senapsoljan vid spaltningen förstöres
genom bakterie verksamhet, hvilken kan förekommas genom att tillsätta
något bakteriedödande medel, t. ex. tymol. Vid en tillsats af 2 kbcm.
l-proc. tymollösning till luktprofvet har senapslukten i de flesta fall visat
sig vara betydligt mera ihållande.
Det är tydligt, att luktprofvet, trots de förbättringar Jorgensen
vidtagit, ej kan göra anspråk på någon större noggrannhet. De individuella
egenskaperna hos den person, som utför undersökningen, spela gifvetvis
allt för mycket in. I »Tidskrift for Landökonomi» 1899, häfte 12,
anför professor Stein en mängd försök med luktprofvet. Han indelade de
undersökta rapskakorna i två grupper: sådana, som innehöllo endast en
mycket ringa mängd indiska frön, och sådana, som voro starkt förorenade
deraf. Det visade sig, att vid rapskakornas behandling med vatten någon
skilnad i lukten hos prof från de olika grupperna ofta ej kunde
förmärkas, ehuru såväl den mikroskopiska som den kvantitativa
undersökningen gåfvo vid handen, att senapsoljehalten var olika. Luktprof
med tillsats af hvitsenap gåfvo vid grupp I en hållbarhet af O—5 timmar
och för grupp II 3—32 timmar. I de flesta fall var skilnaden mellan
de båda grupperna tydlig nog, men i andra ingen. Häraf framgår, att
denna metod ej under alla förhållanden är tillförlitlig. Likaledes visade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
