- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tolfte årgången. 1900 /
108

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

Duroeher på laumontit. 1858 offentliggjorde Damour ett större arbete
om ett flertal zeoliters vattenhalt. Enligt Damour afgifva de flesta
zeoliter med lätthet vatten såväl vid upphettning som vid vanlig
temperatur i torr luft men återtaga sin vattenhalt lika lätt i luft af
vanlig rumstemperatur och fuktighet. Endast analcim bildar undantag, ty
detta mineral afgifver först vid Öfver 200° afsevärda qvantiteter vatten,
hvilka det ej vid låg temperatur åter upptager.

Ytterligare undersökningar öfver vissa zeolitminerals vattenhalt
utfördes sedermera af W. Fresenius och P. Jannasch. Författaren
utförde en liknande undersökning på ett vid Pajsberg i Vermland funnet
nytt manganhaltigt silikat, ganofy Hit, hvilket visade stor slägtskap med
zeolitmineralen. Liksom dessa i allmänhet afgifver också ganofylliten med
största lätthet vatten vid uppvärmning eller vid förvaring i torr luft,
men återtager det "lika lätt vid sänkning af temperaturen, resp. höjning
af fuktighetstrycket. Något konstant ångtryck vid konstant temperatur
lia zeolitmineralen ej, utan är ångtrycket beroende af den mängd
vatten, som finnes qvar i mineralet. Såsom jag redan i uppsatsen om
ganofylliten framhöll -— och jag tror ej att det tidigare framhållits af
någon — skilja sig zeolitmineralen i detta afseende från de
vattenhaltiga salterna.

Följande af Tammann funna värden på ångtrycket för chabasit vid
olika vattenhalt torde kunna anföras såsom ett godt exempel på ett
zeolitminerals tensionsförhållanden:

Ångtryck vid + 19°imm. 16.32 15.72 14.55 13.36 12.48 10.96 9.11
Vattenhalt i gram. mol. 6 5.995 5.971 5.966 5.953 5.9325.900

Ångtiyck vid+19°imm. 7.40 6.05 2.93 1.95 1.23 0.39 0.11
Vattenhalt i gram. mol. 5.866 5.821 5.666 5.527 5.382 4.99 4.91

Vi se af dessa bestämningar, att det ej kan vara tal om något
konstant ångtryck för detta mineral. Om chabasiten, hvilkens formel
angifves vara (Ca,Na2)0,Al203,4Si02 + 6H20, förhölle sig såsom ett
vanligt vattenhaltigt salt, så skulle, om den angifna formeln är riktig,
ten-sionen bibehålla sig konstant vid ungefär 16 mm. vid + 19°, så länge
ännu något funnes qvar af föreningen med 6 mol. H20, d. v. s.
åtminstone ända till en vattenhalt af 5 mol., men i stället varierar den inom
tänkbarast vida gränser, nämligen från det rena vattnets till nära noll.

Kurvan för ett zeoliterminerals ångtension bildar sålunda en med
aftagande vattenmängd jemt fallande kurvlinie, sålunda af helt annan
typ än den förut meddelade kurvan för saltet SrCl26H2O.

Om Tammann hade arbetat vid en högre temperatur, skulle han
hafva funnit högre teiisioner för samma vattenhalter hos mineralet och
tvärtom liksom hos de vattenhaltiga salterna. Om man sålunda har en
zeolit i ett barometerrör och uppvärmer detta, så ökas tensionen
successivt och qvicksilfvernivån sjunker. På samma sätt förhåller sig också
ett vattenhaltigt salt.

Vid konstant fuktighetsgrad äro deremot förhållandena vid
upphettning åter olika hos dessa olika slag af vattenhaltiga kroppar. Ty om
man upphettar en zeolit i luft af konstant fuktighet, så afgifver den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1900/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free