Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(34
1896—97.
1898-99.
i
Skörd. Hl.
Deraf använda till bränvin.
Skörd. Hl
Deraf använda till bränvin.
Hl
Proc. af skörden.
Hl.
Proc. af skörden.
Upsala län......... i 584,644 3,194 0.5 195,914 8,605: 4.4
Östergötlands » .........j 938,022 104,084 11.i 621,992 25,732j 4.1
Jönköpings » .........11,101,926 7,140! O.o 758,583 300 O.cu
Kalmar » .........|l,019,548j 29,796 | 2.9 857,170J 21,91()j 2.c
Blekinge » .........|l,140,067| 191,958 16.8 988,544 82,727J 8.4
Kristianstads » .........!l,845,120j 968,529 | 52.5 1,583,906 549,059j 34.7
Malmöhus » .........|l,455,962 61,536 4.2 1,238,177 67,311 5.4
Elfsborgs »......... 1,724,049 18,354 i l.i 810,7871 3,018 0.4
Skaraborgs » ......... 1,285,389 224,845 17.5 703,625 90,065! 12.8
Örebro » ......... | 743,115 14,220 j l.o 352,716 1,037| 0.3 |
Af Sveriges 24 län voro under 1898 — 99 blott 12 jemte
Stockholms stad intresserade i brännerihandteringen, men endast i
Östergötlands län med 10, Blekinge med 13, Skaraborgs med 21 och framför
allt Kristianstads med 55 brännerier synes bränvinsbränningen hafva
någon betydelse för potatisodlingen.
Bidrag till kännedomen om petroleums bildning.
Ref. af Å. G. Ekstrand.
Det är sedan länge kändt, att i plasman hos diatoméerna finnas
oljedroppar, fördelade symmetriskt, 4—6 i hvarje cell. De utmärka sig
genom stark ljusbrytning och kunna derför lätt särskiljas från de
vaku-oler, som samtidigt förekomma. Man vet ännu icke, hvilken funktion
oljedropparne fylla hos dessa smådjur, och dock påträffar man dem i
nästan alla stillastående eller långsamt flytande vatten, så i
bottenslammet i de flesta sjöar och flodmynningar, och i bottenslammet i alla
haf, der de bilda hufvudnäringen för dess fauna. Rikligen förekomma
de också i torfmossa, särskildt i badgyttja. Denna badgyttja håller
dessutom ofta svafvel i rätt betydande mängd.
Kramer fann i en urtappad sjö öfverst ett lager torf af l fot och
derunder ett 1.4 m. tjockt lager af en gråbrun något fet materia, som
håller mycket vatten och i luften långsamt torkar till en hornartad
massa, som håller mycket qväfve och derför kan användas till gödsel
eller förarbetas på amoniak. Denna massa består hufvudsakligen af
diatoméer. Om man torkar sjöslammet på tegel, får man ett mörkgrått
pulver, som Upphettadt i platinadegel snart svärtas. och utstöter
illaluktande gaser. Den återstående askan utgör omkring 50 % och består
mest af kiselsyra, lerjord och kalk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
