Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Om den torkade massan utkokas med benzol, löses en paraffinartad
substans, som har stor likhet med jordvax. Torkadt sjöslam håller
omkring 3.6 % diatomévax, som är svartbrunt, fettglänsande, af asfaltartadt
brott. Det smälter vid 50—70° och håller blott spår af svafvel.
Dia-tomévaxet skiljer sig från jordvaxet deri, att det i värme mera angripes
af salpetersyra. En annan skilnad är den, att jordvaxet blott till ringa
del försåpas med alkoholisk! kali, hvaremot diatomévaxet löses på 10
pct när. Vid tryckdestillation visar sig också en skilnad, i det att
diatomévaxet dervid fullständigt spaltas i gasformiga och flytande
kolväten, som alldeles likna petroleumkolvätena. Jordvax lemnar liknande
destillat, hvilka dock äro fria från kolsyra och koloxid.
Kramer har nu den åsigten, att den öfvervägande delen af petroleum
bildats i första rummet ur diatomévax, i andra rummet af det jordvax,
som derur uppstått genom försåpning och kolsyreafspaltning.
Man kan dela de naturliga petroleumarterna i tre slag, nemligen i
mer eller mindre paraffinrika oljor med en ringa halt af svårflyktiga,
viscosa ämnen, i paraffinfattiga oljor med hög halt af sådana ämnen
och slutligen i oljor med hög asfalthalt.
Om trycket vid bildningen är intet eller obetydligt eller om
temperaturen dervid är låg, uppstår det första slaget oljor, hvilka förekomma
i största mängd, så t. ex. i Pennsylvanien. Starkt tryck i förening med
öfverhettning lemnar det andra slaget, som förekomma i Baku och i Ohio,
hvarvid närvarande svafvel framkallar illaluktande svafvelföreningar i oljan.
En starkare inverkan af svafvel i förening med luftens syre betingar
bildningen af de starkt asfalthaltiga oljorna i tredje gruppen, sådana,
som förekomma i Rumänien och Elsass.
De viscosa ämnena hafva, der de förekomma, sannolikt tillkommit
så, att en del omättade föreningar blifvit polymeriserade. Engler har
bland annat påvisat, att de råa tryckdestillaten af trän på grund af deri
befintliga omättade föreningar efter längre tid frivilligt förhartsas och
blifva specifikt tyngre. Men å andra sidan kan man också genom
tryckdestillation af förhartsade ämnen, t. ex. vanligt kolofonium, erhålla
kolväten, hvilka utmärka sig genom viscositet.
Ett stöd för åsigten, att petroleum i första hand leder sitt ursprung
från diatomévax; ser Kramer deri, att detta är den enda möjligheten
att förklara uppkomsten af de nu kända oerhörda mängderna petroleum,
ty ehuru petroleum utan fråga lätt kan bildas ur vanligt djurfett och
äfven växtfett, har man dock ej kunnat säga, huru sådana massor
petroleum kunnat uppstå. Annorlunda om man antager, att diatomévaxet
är källan dertill. Den oerhörda utbredningen af dessa mikroskopiska
väsen och deras förvånansvardt hastiga fortplantning gör äfven det
djerfvaste antagande sannolikt. En sjö vid Ludvigshof, som är 900 hektar
och har ett 7 m. mäktigt lager af sjöslam, innehåller alltså 63
millioner ton sådant slam med 6.3 millioner* ton torr substans, som med ett
genomsnittsutbyte af 3.6 % skulle kunna lemna 2 millioner deciton vax.
Nu är det ju ingenting, som hindrar att under tertiärtiden och ännu
äldre geologiska perioder under gynsammare vegetationsbetingelser sjöar
af ofantligt mycket större yta, t. ex. Kaspiska hafvet, varit fylda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
