Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Detta pr 168 jern, alltså pr 100 jern ™ 91.2 eller pr l ton jern
912,000 v. e. Vid den teoretiska beräkningen af bränsleåtgången har man
att härifrån afdraga värmevärdet af 660 kg. koloxid (168 jern motsv. 112
koloxid, 1,000 jern motsvarande 660 koloxid). Antages hvarje kg.
koloxid vid sin förbränning till kolsyra alstra 2,400 v. e., hvaraf 600
tillgodogöras, så erhållas från de 660 kg. koloxid 396,000 v. e. De öfriga
siffrorna för bränsleåtgången i smält- och martinugnar grunda sig på
föreliggande erfarenhet från nu följda förfaranden.
Den nya metoden skulle sålunda medföra en högst afsevärd
bränslebesparing, äfven om siffran 2,042 kg. stenkol pr ton stål enligt nu
brukliga metoder kan befinnas vid fullt moderna anläggningar något
reducerad. (Sålunda föreligga uppgifter från en del nya jernverk i såväl Amerika
som Tyskland, att koksåtgången pr ton tackjern icke skulle vara mera
än 900 kg. mot ofvan antagna 1,000 kg.) Vidare är det en fördel, att
man vid reduktionen kan använda antracit eller stenkol i stället för
koks och för smältningen hvilket bränsle som helst. Kostnaderna för
sjelfva briketteringen äro relativt mycket små; i detta fall föreligga
bestämda erfarenheter från andra storindustrier, t. ex. briketteringen af
brunkol i Sachsen m. fl. länder (jfr Sv. Kem. Tidskr. VIII, .87). Af
största omedelbara vigt är emellertid, att man enbart kan använda
pulverformiga malmer samt lätt aflägsna oarter.
Enligt Tholander^ och Härdéri® i detalj utarbetade plan skulle det
nya förfarandets praktiska tillämpning i sina hufvuddrag blifva följande.
Sedan massan tillblandats och briketterna slagits, införas dessa i
ugnsbyggnaden till en reservoir, hvarifrån de i mån af åtgång tagas in i en
ugn med retorter (liknande de vid nyare gasverksanläggningar
förekommande), hvilka fyllas löst med c:a 600 kg. briketter i hvarje. Här
upphettas de till några hundra grader, under det de afdestillerande
produkterna kondenseras och användas sorn tillsats till ny brikettmassa.
Briketterna uttagas varma ur en retort i taget och nedsläppas varma i en
smältugn om 50 tons rymd och som alltid håller minst 40 ton smält
jern. De utreduceras och smältas här, under det bildad koloxid
för-brinner strax ofvan badets yta. Hvar fjerde timma uttappas 10 ton ur
denna ugn och tömmes i en andra ugn, der produkten slutbehandlas på
samma sätt som i en vanlig martinugn. Med dubbel uppsättning af ugnar
af sagda storlek skulle då erhållas en tillverkning af 120 ton göt pr dygn.
Stenkolstjärans ^tekniska användning och
hufvuddragen vid dess bearbetning.
Af Willy Kinberg.
Fabriksföreståndare.
Författarens afsikt är att här i korthet skildra stenkolstjärans
betydande användning samt de i Tyskland mest använda arbetssätten vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
