- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettonde årgången. 1901 /
40

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

framställningen af renprodukter derur. Stenkolstjäran bildas, såsom
bekant, vid torr destillation af stenkol, en operation som företages, dels för
framställning af lysgas, dels för erhållande af koks till metallurgiska
ändamål. Denna stenkolsdestillation är nästan den enda kända källan
för framställning af benzolseriens kolväten, af hvilka genom lämplig
behandling vinnes en otalig mängd färgämnen, medikament och
luktämnen. Men ej nog dermed. Sedan de flyktigare ämnena blifvit
aflägsnade ur tjäran, tjenar återstoden till framställning af takpapp,
isoler-plattor, konstgjorda syrefasta stenar, de på senaste åren i Tyskland och
andra länder mycket använda asfaltrören, träcement, foder vid
thomas-processen, briketter och impregneringsvätskor för trä m. m.

Det växande behofvet af alla dessa produkter har stegrat efterfrågan
på tjära och varit orsaken till anläggning af den mängd kokserier rned
åtföljande bearbetning på renprodukter, som nu existerar. Härigenom
har en verklig storindustri i tjärprodukter utvecklat sig. Tjärans halt
af värdefulla beståndsdelar beror hufvudsakligen på de i gasverken och
kokserierna använda kolsorterna, på hettan i retorterna och på formen
af dessa senare. Den värdefullaste tjäran är den, som innehåller största
mängden aromatiska ämnen, hvilka vid användning af gamla kolsorter
förnämligast uppstå vid högre temperatur. Den omständigheten, att
detta äfven måste tagas i betraktande vid framställningen af god
lysgas, gör att den af gasverken levererade tjäran vanligen är af utmärkt
beskaffenhet och nästan alltid att föredraga framför den från kokserierna.
Den senare innehåller nämligen ännu kroppar af fettserien, hvilka i
qvalitativt och qvantitativt hänsende verka störande vid tillverkningen af de
rena produkterna.

Efter dessa antydningar om tjärans användning och egenskaper
öfvergår jag till den praktiska bearbetningen af såväl tjäran som dess
renprodukter. För att läsaren med lätthet må kunna öfverskåda hela
fabrikationen, tillåter jag mig dock först uppställa nedanstående schema, som
i hufvuddragen visar fabrikationens gång.

Af tjäran erhåller man vid destillation:

1) fördroppar och lättolja,

2) mellan- och tungolja,

3) antracenolja,

4) mjukt beck och

5) hårdt beck.

Fördroppar och lättolja behandlas på följande sätt: ur fördropparne
afskiljes, om de få stå någon tid, amoniakvatten, som i större fabriker
förarbetas på amoniak men i mindre får bortrinna. I öfrigt användes fraktionen
1) för beredning af 90-procentig benzol, 50-procentig benzol, »solvent»,
toluol, xylol m. fl. Den rena 90-procentiga benzolen användes vidare för
framställning af nitrobenzol, anilin, äfvensom andra för
färgämnesfabrikationen vigtiga ämnen samt till karbureringsmedel för vattengas etc.

Den råa lättoljan kan äfven användas för beredning af billiga
fernissor och jernlack eller, blandad med harts och färg, som
anstrykningsmedel. Såsom inbringande biprodukter kunna nämnas fenol, kresol,
pikrinsyra, hvilka äfven erhållas i fraktionen 2).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1901/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free