- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettonde årgången. 1901 /
42

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

af ungefär 3 atm. och allt efter omständigheterna vara försedda med
ångrör för uppvärmning. Mycket ofta användas härtill med fördel gamla
ångpannor, hvilka både äro billiga och motsvara ändamålet.
Luftpumpen är vanligen så beräknad, att med densamma en montejus om 5,000
kg:s innehåll tömmes på 10 minuter. Detta arbetssätt är högst
rationelt, och anläggningen af luftpump etc. gör sig på grund af
tidsbesparingen snart betald.

Bearbetningen af fördroppar och lättolja.

Sedan vattnet aftappats från den för fördroppar och lättolja
bestämda montejus, tryckes innehållet öfver till bygnaden för
benzolbe-redning och direkt i den för rektificeringen afsedda kolonn-retorten för fri
eld. Destillationen fortgår här, tills man natt en temperatur af 200° C.
Den erhållna benzolen och solventen, som öfvergått mellan 80° och 160°,
föres till en tvättapparat, för att der renas med natronlut och svafvelsyra.
Den mellan 160° och 200° öfvergående naftan, destilleras ännu en gång
i kolonn-retorten och tvättas derefter på samma sätt som fraktionen
80°—160°. Återstoden i retorten förenas med tungoljan.

Sedan benzol, solvent och nafta blifvit tvättade, destilleras de på
nytt, denna gång i en kolonn-retort med direkt och indirekt ånghettning.
Det härvid erhållna destillatet delas derpå i 4 monte-jus, för 90-procentig
benzol, 50-procentig benzol, solvent och toluol. Vid tvättningen med
natronlut bildas fenolhaltig lut, som renas och fälles med svafvelsyra,
hvarvid man erhåller råfenol, som sedan bearbetas på ren vara.

Bearbetningen af mellan- och tungoljan.

Oljorna tryckas med luft öfver till bearbetningsrummen och fyllas
der efter hand i öppna reservoirer för att der afsätta den lösta
nafta-linen. Sedan naftalin utkristalliserat, aftappas oljan, och rånaftalin
pressas i hydraulisk press. För detta ändamål smältes naftalin i en öppen
panna och gjutes i formar af samma storlek som plattorna i pressen;
inom tio minuter har den gjutna naftalinen stelnat och kan inpassas i
pressen, som antingen är en liggande eller stående sådan.

När pressen är fyld af kakor, sättes det hydrauliska pumpverket i
gång, och man pressar, tills säkerhetsventilen, som är instäld på 350
atmosfärers tryck, börjar öppnas. Kakorna tagas nu ut ur pressen,
transporteras till en tvättapparat och renas der med natronlut och svafvelsyra.
Efter reningen lemnas naftalinen antingen att utkristallisera i en öppen
panna eller föres den till bygnaden för sublimation eller destillation
för att der vinnas som ren vara.

Detta förfaringssätt är det allmännaste i Tyskland, men bättre
arbetssätt finnas dock, och författaren har i den af honom ledda
fabriken infört hydrauliska pressar med »Seiher», d. v. s. cylindrar,
hvilkas väggar och botten äro försedda med fina hål. I dessa infylles
naftalinen och pressas omedelbart. På detta sätt kan man på samma
tid pressa tre gånger så mycket naftalin som med den äldre metoden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1901/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free