Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Af n:o 2), mellan- och tungolja, erhåller man tvättad naftalin,
sublimerad och kristalliserad naftalin. Den rena naftalinen är
utgångspunkten för en mängd färgämnen, ftalsyra etc. och användes dessutom
.som antiparasiticum. Vidare fås ur n:o 2) råfenol, renfenol och kresol m. m.
Råfenolen användes som desinfektionsmedel, renfenolen och
kreso-len till medicinskt bruk och den förra dessutom till fabrikation af
pikrinsyra, utgångsmaterialet för det franska krutet.
Sedan mellan- och tungoljan blifvit beröfvade sina värdefulla
beståndsdelar, tjenar den som impregneringsmedel för trä, för framställning
af karbolineum och kreolin m. m.
Af n:o 3), antracenolja, erhållas råantracen, renantracen och filtrerad
olja. Af renantracen fås antrakinon och alizarin. Den filtrerade oljan
har samma användning som ofvan nämnts om mellan- och tungoljan,
nemligen till impregneringsändamål.
N:o 4), mjukt beck, användes för framställning af gul smörjolja, grön
smörjolja, träcement, asfaltrör, jernlack, raffinerad tjära (goudron raffiné),
taklack samt för beredning af takpapp m. m.
N:o 5), hårdt beck, användes till gatubeläggning, asfaltrör, raffinerad
tjära, taklack, asfaltfilt, asfaltpapper m. m.
Tjärans destillation.
Härtill användas antingen vanliga, stående cylindriska jernretorter, —
liggande sådana arbeta ej med fördel och användas derför sällan — eller
kontinuerliga apparater. Dessa senare ses dock sällan i bruk, hvilket
man säkerligen kan tillskrifva deras invecklade konstruktion och deraf
beroende höga inköpspris. I Tyskland såväl som i Skottland håller man
ännu fast vid den stående cylindriska retorten och har haft skäl dertill,
sedan man funnit medel att betydligt afkorta destillationen. Dessa medel
äro användande af direkt ånga, vakuum och rörapparat, hvar och en
för sig eller i förening, d. v. s. direkt ånga med rörverk eller vakuum
med rör verk. Efter den första metoden strömmar öfverhettad ånga in
genom ett vid bottnen af retorten liggande silrör och åstadkommer
derigenom omröring af massan, likformig värme och hastigare förgasning.
Destillationen med direkt ånga är sedan några år i bruk och har alltid
med afseende på tidsbesparing visat ett tillfredsställande resultat; enda
olägenheten är, att destillatet blir uppblandadt med kondensationsvattnet,
hvilket sedan ej fullständigt låter afskilja sig och i följd deraf verkar
störande vid den följande bearbetningen.
För att undgå denna olägenhet har man sökt använda vakuum,
hvilket äfven visat sig i alla afseenden fördelaktigare. Ehuru rörverk
säkerligen äro af god verkan, fordra de dock en maskinkraft, som ej alltid
står till buds i mindre fabriker.
De i retorten bildade gaserna kondenseras i kylapparaten, en
vattenbehållare med spiralformade jernrör, och hvarje fraktion uppfångas sedan
i sin »monte-jus». Härifrån tryckas de olika fraktionerna medelst luft
till de bygnader, der de skola vidare bearbetas. Dessa montejus äro
vanligen liggande cylindriska reservoirer, hvilka måste motstå ett tryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
