Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
sammansatt ämne spjälkats under upptagande af vatten. En dylik
reaktion benämnes hydrolys.
De hydrolytiska processerna ha särskildt på senare tid flera gånger
varit föremål för undersökningar. Den modärna utvecklingen af kemien,
fotad på lagen om massverkan och på dissociationsteorien, har äfven på
detta område verkat fruktbärande. Så har t. ex. den matematiska
behandlingen af hydrolysfenomenen kunnat genomföras.
Man har funnit, att hydrolytiska sönderdelningar förekomma långt
oftare än hvad man förut ansåg vara fallet. Detta är ock af teoretiska
skäl att förutse. Man har nämligen att ihågkomma, att — teoretiskt
sedt — hvarje reaktion är ofullständig, att den afstannar med ett visst
jämviktsläge, där bestämda mängder af de ursprungliga ämnena kvarstå,
att alltså reaktionen är delvis omvändbar. I reaktionsformeln angifves
detta förhållande genom likhetstecknets ersättande med tvänne pilar.
Praktiskt taget nå visserligen många reaktioner en fullständig omsättning,
men de fall, där omsättningen är ofullständig, ha visat sig vara mycket
talrika, sedan fysikaliska kemien framfört skarpare undersökningsmetoder
än de förut brukliga. Betänker man nu å andra sidan, att vatten
uppträder — man torde väl utan öfverdrift kunna säga — i de flesta
reaktioner, vanligen på det sätt, att det är en af de uppkommande kropparne
och alltså står på höger sida om likhetstecknet, så har man ock att
vänta, då rnånga af dessa reaktioner torde vara omvändbara, att, om man
som utgångsmaterial använder de i förra fallet uppkomna ämnena,
däribland vatten, då äfven en reaktion inträffar, d. v. s. hydrolys inträder.
Så har ock visat sig vara fallet.
Bland de ofvan angifna exemplen på hydrolytisk sönderdelning
finnas flera, där ett salt genom vatten undergått spaltning. Vid närmare
studium har man funnit motsvarande hydrolytiska sönderdelningar vid
flertalet salter. I det följande skall något redogöras för hydrolysen
vid salter1).
Det är sedan länge bekant, att många salter, trots formeln angifver
neutral karaktär, icke desto mindre i vattenlösning visa sur eller basisk
reaktion. Exempel härpå ha vi i alkalisalter med svaga syror, hvilka
visa basisk reaktion, samt i tunga metallers salter med starka syror,
hvilka åter visa sur reaktion. Förklaringen till dessa fenomen har först
dissociationsteorien kunnat lämna; den står i närmaste samband med den
här behandlade frågan.
Inverkar ättiksyra på natronlut, så sker på vanligt sätt saltbildning:
NaOH + HOCOCH3 = NaOCOCH3 + H20.
Vi ha här en sådan reaktion, hvarom ofvan talades, där vatten hör
till de uppkommande produkterna. Detsamma är ju förhållandet vid
’) Öfverhufvud taget förekommer hydrolys endast vid salter, om man nämligen
i enlighet med den moderna litteraturen till salter hänför en del ämnen, som förut
ej räknats dit, men hvilka otvifvelaktigt äga saltkaraktär. Undantag härifrån
utgöra sådana fall som inversion af rörsocker m. fi., men då dessa skilja sig
väsentligt från öfriga hydrolytiska fenomen, så vore det lämpligast, synes mig, att ej,
såsom nu sker, hänföra dem till detta slag af reaktioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
