Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
vederbörlig hänsyn tagen till denna — i många punkter låta sig med
lätthet förklaras.
Liksom man tillagt materien två grundegenskaper, nämligen tyngd
och utsträckning i rummet, så har man också inom kemien tillagt
atomerna två grundegenskaper, nämligen atomvigt och valens.
För förklarande af den första af dessa egenskaper, de olika
atom-vigterna, behöfver man på atomteoriens nuvarande ståndpunkt icke
antaga annat, än att materien bildat olika stora småpartiklar eller atomer;
jå, man behöfver icke ens antaga, att de olika elementens atomvigter
stå i direkt förhållande till atomernas materiemassa eller volym:
tillämpande erfarenheten beträffande olika grundämnens egentliga vigt, är det
strängt taget ingenting som hindrar, att man kunde antaga, att t. ex.
en atom järn och en atom natrium eller väte icke blott hade samma
form utan äfven vore lika stora, och att olikheterna i atom vigt endast
berodde på, att det är olika slags materia, som ingår i de olika
grundämnena. Detta sista antagande torde till och med få anses såsom det,
som bäst motsvarar den äldre och ännu rådande uppfattningen af
materiens natur.
Den egentliga svårigheten möter först, då man vill lemna en
antaglig förklaring af atomernas andra egenskap, Valensen och det
egendomliga sätt, på hvilket den kemiska kraften verkar emellan olika
grundämnen. Någon förklaring af denna egendomlighet hos atomerna har
man ännu icke lyckats att utfundera, och skall man sannolikt aldrig
lyckas att utfundera, innan man tar tillbörlig hänsyn till materiens andra
grundegenskap eller den att utom tyngd äfven ega utsträckning i rummet.
(Forts.)
Denaturerad sprit och finkelolja.
Liter ä 50 proc.
1901.
Januari — Mars.
April — Augusti.
Summa.
Vid ättikfabriker.............................. 84,926.7 114,867.7 199,794.4
» färg-, ferniss-, och polityrfabriker ... 34,910.0 88,890.1 123,800.1
» hattfabriker................................. 2,343.6 13,265.9 15,609.5
» krutbruk .................................... 12,509.4 55,852.2 68,361.6
» kemiskt-tekniska fabriker............... ––- ––- ––-
Hos snickare.......................-............. 3,720.8 9,187.7 12,908.5
Vid sjukhus o. vetenskapliga institutioner 6,117.i 13,786.7 19,933.8
Till försäljning ................................. 372,102.2 839,067.2 1,211,169.4
516,659.8 1,134,917.5 1,651,577.3
Finkelolja ...................................... 3,227.1 5,288.7 8,515.8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
