Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
här den attraherade (tredje) kroppen på ett visst afstånd ifrån kubens
medelpunkt (tyngdpunkt), så blir det med hänsyn till attraktionens sätt
att verka icke likgiltigt, huru kuben vändes. Vändes en af de sex
sidorna emot det attraherade föremålet, så blir det, ifrån medelpunkten
räknadt, en mindre materiemassa, som ligger i linien emellan de båda
kropparnes medelpunkter, och afståndet emellan kubens attraherande
massa och det attraherade föremålet blir större, än om ett af de åtta
hörnen vändes emot föremålet. På stora afstånd gör sig denna olikhet
icke mycket gällande, men i samma mån som kropparne närma sig
hvarandra, blir denna olikhet uti sättet för attraktionens verkan allt mer
och mer framträdande.
Gifver oss nu den kännedom, som vi ega om materien och dess
olika föreningsformer, större skäl för det antagandet, att formen af de
partiklar, som vi kalla atomer, är en och densamma och att atomernas
olikheter hos de olika elementen äro förorsakade af en olika natur hos
dessa senare, eller för det antagandet, att elementen allesammans äro af
samma natur, en och samma materie, men med olika- former och med
en däraf betingad olikhet i sättet att verka på hvarandra?
Vid isolering af kemiskt rena kroppar, det må vara s. k. enkla
kroppar (grundämnen) eller kemiska föreningar, erhållas dessa alltid, då
de ur en lösning långsamt antaga fast form, såsom kristaller, utbildade
efter vissa bestämda lagar. Dessa kristallers form är så noga bestämd
af den kemiska byggnaden, att man i många fall kan använda
densamma till identifiering af den erhållna kroppen. Kristallformen kan
visserligen på grund af de yttre omständigheter, under hvilka
kristallisationen försiggått, inom trängre gränser variera, men är dock till sina
grunddrag alltid densamma, särskildt beträffande de olika ytornas
lutningsförhållande. Denna lagbundenhet tyder på, att de småpartiklar
(atomer), af hvilka de kemiskt rena kropparne äro bildade, ega en
bestämd geometrisk form annan än den klotformiga, att de förefinnas
såsom polyédriska kroppar. Vore de småpartiklar, som vi pläga kalla
atomer, klotrunda och åtskilda ifrån hvarandra endast genom olika
storlek, resp. olika grundmassa, så blir det svårt att förklara, hvarför
kristallformen alltid blir konstant. Visserligen kunna klotformiga kroppar ordna
sig till polyédriska aggregat eller kristaller, men då kraften här verkar lika
i alla riktningar, så böra de klotformiga atomerna under olika yttre
förhållanden också kunna ordna sig på mångfaldigt olika sätt, och böra
sålunda kunna gifva upphof till en mångfald af sinsemellan olika
kristall-former. Om de småpartiklar, som vi kalla atomer, däremot hafva en
bestämd, en gång för alla gifven polyédrisk form, i hvilken kraften verkar
på ett olika sätt vid hörnen och i kanterna samt emot ytorna, så blir
också möjligheten för atomerna att genom förening sinsemellan och med
andra kroppar bilda olika kristaller, begränsad, och den lagbundenhet,
som man finner i de rena kropparnes kristallform, lätt förklarad.
Se vi åter på materiens rent kemiska egenskaper, så erhålla vi
ännu mera talande skäl för antagandet att de småpartiklar, som vi kalla
atomer, ega en bestämd polyédrisk form, samt att deras olika egenskaper
just äro framkallade af en olikhet uti deras geometriska förrn, och — med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
