Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Teknikermötet.
Om jag nu skulle nämna något om mina intryck från
teknikermötet, så måste jag hufvudsakligen inskränka mig till den kemiska
sektionen, emedan jag ej bevistade någon annan sektions
öfverläggningar. Första dagen föredrog ingeniör Strehlenert »om framställning
af cellulosa ur sågspån», och i samband härmed föreslog inledaren, hvari
äfven sektionen instämde, att en försöksanstalt borde inrättas för att
undersöka metoder för bästa sättet att tillgodogöra affallen från våra
sågverk, och borde en sådan anstalt igångsättas och underhållas af
sågverken sjelfva, alldenstund dessa både hade råd dertill och komme att
skörda fördelarne af en sådan anstalt. Det vore icke något nytt, att en
hel industri på sådant sätt förenade sig om en gemensam anstalt; i
utlandet är det tvärtom mycket vanligt, och äfven i Sverige har man ett
och annat exempel derpå, såsom inom socker- och maltdrycksindustrien.
Öfverhufvud blir det mer och mer nödvändigt att hvarje industri sluter
sig tillsammans till gemensam nytta; den internationella konkurrensen
trycker allt hårdare, och det enda sättet att hålla sig uppe är att
tillverka goda varor minst lika billigt som andra göra det. Härtill fordras
emellertid både framsteg på det vetenskapliga område, som berör
industrien, samt ett rationelt tillgodogörande af biprodukterna äfvensom en
ekonomisk drift af det hela. I utlandet har man länge haft sådana
specialanstalter, t. ex. föreningslaboratorier för sockerbruken, försöksbrännerier,
bryggeriskolor, till och med bryggeriakademier, färgeriskolor m. m. för att
icke tala om, att nästan alla tyska universitet och tekniska högskolor
under de sista 30 åren i hög grad upptagits af färgämnesstudier, hvarigenom
också denna industrigren vunnit en utveckling, som gränsar till det
underbara. Nu kan man med skäl fråga, om icke sammanslutningen äfven
hos oss skulle bära goda frukter, och jag inser ej, hvarför den ej skulle
det. Jå, man kan nästan med visshet påstå, att en sammanslutning till
industriens befrämjande är ännu mera nödvändig i de mindre länderna
än i de större, och dock göres mycket litet härför hos oss. Snarare
framträder inom nästan alla yrken den ökända svenska afundsjukan,
hvilken har till följd, att, om en affär bär sig, straxt en mängd personer
också vilja försöka sin lycka deri, hvarigenom alla blifva lidande. På
sådant sätt kan ett lands industri just icke gå framåt af egen kraft,
utan de framsteg, som göras, bero på utlandets arbete, som efter några
år blir bekant och bär frukt äfven hos oss; men det går långsamt och vi
komma alltid efter. Till allt fordras i våra dagar pengar och åter pengar,
och sådana kunna här i allmänhet endast åstadkommas genom föreningar
mellan yrkesidkarne. Det gladde mig häromdagen att höra, det
garf-verierna bildat en förening till industriens upphjelpande, och jag kan
endast önska, att exemplet måtte finna efterföljd på alla områden, och
att all misstro och afundsjuka måtte försvinna.
Inom den kemiska sektionen förekommo för Öfrigt föredrag af prof.
Klason »om sammansättningen af granligninet» samt »om bestämning af
harts i sulfitcellulosa», af disponenten /. Fogelberg »om vilkoren för
ångans ekonomiska användning vid råsockerfabriker», af ingeniör J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
