Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Landin »om användningen af garfämnesextrakt i vårt land» samt »om
vattengas».
Det skulle blifva för långt att här närmare redogöra för de
intressanta föredragen, helst som dessa komma att införas i mötets
förhandlingar. Deremot anser jag mig böra omnämna en del under de allmänna
sammanträdena hållna föredrag och diskussioner, kring hvilka hufvud*
intresset vid hela mötet onekligen var koncentreradt. Föredragen i fråga
gälde dels »vattenkraftsanläggningar i nordliga Sverige» af ingeniör J! G.
Richert j dels »inrättandet af en central teknisk myndighet» af lektor
F. Lilliehöök, dels »regeringen och industrien» af ingeniör A. J.
Atterberg. Genom alla dessa föredrag gick en ton af missnöje med nu
gällande administrativa praxis. I afseende på vattenkraftens tillgodogörande
för industriella företag framhölls den hos statsmyndigheterna på senare
åren alltmera framträdande benägenheten att förvandla en mängd af våra
större vattenfall till statsegendom, hvarigenom en för industrien högst
beklaglig osäkerhet i fråga om eganderätten till vattenfallen uppkommit,
så att denna för vårt land betydelsefulla kraftkälla ej kunde få den
användning, som önskligt vore.
En central teknisk myndighet har sedan några år varit ett
önskemål för våra ingeniörkretsar, men, ehuru till och med inrättningen af
och uppgiften för ett nytt statsdepartement med teknisk utstyrsel i
korthet skildrades, var det dock tydligt, att dessa funderingar sköto långt
öfver målet, ty efter en ganska hofsam diskussion inskränkte sig mötets
resolution till en önskan, att regeringen i tekniska frågor måtte inhemta
yttrande och förslag från sakkunnigt håll, och skulle Teknologföreningens
styrelse, efter hörande af de tekniska samfunden i landet, till regeringen
inlem na förslag i ämnet. Nu tror jag för min del, att teknici väl
mycket glömt, att ingen teknisk fråga på långliga tider, om ens någonsin,
här i landet blifvit afgjord, utan att någon teknisk myndighet blifvit
hörd. I allmänhet vänder sig regeringen till tekniska högskolan, och
man kan ju ej få någon mer kompetent myndighet. Det, som skulle
kunna anmärkas, är, att tekniska högskolan på detta sätt kan blifva
alltför öfverhopad med remisser; vidare ha vi kommerskollegium, genom
hvilket tekniska frågor pläga gå, och som, om det så anser behöfligt,
kan inhemta utlåtanden från sakkunnige, och slutligen förekommer ej så
sällan, att vederbörande departementschef tillkallar en eller ett par för
sakkunskap i en viss fråga kända personer för att inom departementet
biträda vid ett ärendes afgörande. För öfrigt kan regeringen vända sig
till någon viss professor vid tekniska högskolan för att få en specialfråga
utredd, t. ex. huru margarin och smör skola kunna skiljas i ett
eventuelt lagförslag derom, m. m. d. Just genom den frihet, som
regeringen har att välja den i ett visst ämne mest sakkunnige, ligger en
borgen för ett godt resultat. Kommer så härtill, att, innan ett lagförslag
definitivt antages, det i regeln remitteras till alla länsstyrelserna för
ytterligare kritik, så är det åtminstone ej regeringens fel, om ett lagförslag
ej blir tillräckligt grundligt behandladt. Snarare kan man beklaga, att
proceduren är alltför långsam. Hvad den beprisade tekniska utredningen
angår, kan man ibland verkligen blifva något tveksam, ty teknici äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
