Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
ej själfva spegélprofvet kunde ersättas med en kolorimetrisk metod, som
angifver halten i mgm för en gifven mängd af varan.
Slutligen får jag fästa uppmärksamheten på, att utom det enda
lagliga profvet på, huruvida en vara skall anses förbjuden i handeln på
grund af halt af arsenik, det i gällande instruktion för de kemiska
stationerna i riket finnas andra något afvikande metoder medgifna,
giltiga alltså för andra fall än inför domstol. Då nu, såsom nämndt,
personer, som låta undersöka varor på halt af arsenik, mera sällan åsyfta
ett intyg att förete inför rätten utan allenast sjelfva vilja veta »om där
finnes arsenik», så är följden, att kemisterna i verkligheten ha flera
metoder att följa.
Om grundämnenas uppkomst.
Några stereokemiska synpunkter för bedömande af frågan om materiens enhet.
Af Paul Hellström.
(Forts. fr. XIII, 123).
I den kemiska litteraturen talas om grundämnen med l, 2, 3, 4,
5, 6, 7 och 8 valenser, utan att man kan förklara detta på annat sätt
än genom att omskrifva saken så, att en atom af ett grundämne förenar
sig med en eller flere atomer af ett annat grundämne och att »valenserna
beteckna angreppspunkter för den kemiska kraften», så att ett
mono-valent (1-atomigt) grundämne har endast en dylik angreppspunkt, ett
divalent (2-atomigt) har 2 dylika angreppspunkter o. s. v. Detta är
emellertid — såsom lätt inses — ingen förklaring, utan endast en
omskrifning af samma oförklarade faktum.
Och huru skall saken kunna förklaras, så länge man ej tagit
hänsyn till småpartiklarnes (atomernas) verkliga form, utan i den saken
antingen bildat sig ingen föreställning alls, eller föreställer sig alla atomer
såsom runda kroppar af olika storlek?
Om den kemiska kraften representeras af »den attraktion, som
atomerna af ett grundämne utöfva på atomerna af ett annat grundämne»,
och dessa grundämnens atomer äro runda kroppar, huru skall man då
kunna förklara, att i det ena fallet förenar sig en atom af det ena med
l, 2, 3 o. s. v. atomer af det andra, i det andra fallet två atomer af
det ena med tre af det andra o. s. v.? Attraktionen, som en klotformig
atom utöfvar, kan naturligtvis icke verka i endast en riktning, icke heller
i två} tre eller fyra o. s. v., utan den måste, då massan åt alla håll är
lika fördelad ifrån medelpunkten, verka i rummets alla riktningar; och
vill man då, med fasthållande af atomernas klotform, förklara
valensbegreppet och andra därmed sammanhängande frågor, så återstår icke
annat än att med analogier ifrån planetsystemet försöka förklara saken
med mer eller mindre vågade atom-astronomiska spekulationer, som dock
hittills aldrig lyckats lemna någon antaglig förklaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
