Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
kunna utöfva sin specialattraktion, och med kvadraten på afståndet aftar
också kraften.
Men icke nog härmed. Äfven atomvigternas växling och den i
samband därmed stående olikheten emellan olika grundämnens och
grundämnesgruppers fysikaliska och kemiska egenskaper låter sig utan svårighet
förklaras, med det af mig gjorda antagandet, att de s. k. grundämnenas
atomer äro polyédriska kroppar.
Den lagbundenhet, som i detta afseende fått sitt uttryck i det
»Mendelieffska schemat» eller grundämnenas periodiska system, har med
atomteoriens nuvarande utveckling trotsat alla förklaringsförsök. Den
omständigheten, att man, såsom där skett, kunnat efter stigande
atom-vigt indela grundämnena i sju (åtta) grupper, med inom hvarje grupp
likartade element såväl med hänsyn till fysikaliska som kemiska
egenskaper; att man, där luckor i perioden visat sig, kunnat på förhand
beräkna och förutsäga, att ett grundämne med noga angifna egenskaper
måste finnas; att dylika förutsagda grundämnen sedan blifvit upptäckta
och visat sig ega just de förutsagda egenskaperna: allt detta visar
tydligt, att grundämnena måste till hvarandra stå i någon närmare, ännu
outredd relation. Och att den nuvarande atomteorien icke varit i stånd
att närmare angifva och förklara grunden till denna ovedersägliga
slägtskap emellan grundämnena, är ett tydligt bevis för, att de
förklaringsgrunder, som man hittills häft, äro otillräckliga. Tager man däremot
nödig hänsyn till sättet för materiens utsträckning i rummet, så visar
sig, såsom jag i det följande skall söka visa, det, som förut var
oförklarligt, såsom en naturlig följd af detta antagande.
Att grundämnena låta indela sig i sju olika grupper af ifrån
hvarandra i egenskaper mer eller mindre olika grundämnen — till hvilka sju
grupper sluter sig en åttonde med grundämnen, som stå liksom på
gränsen emellan vissa af de andra gruppernas grundämnen — och att
det i det holoedriskt reguliära kristallsystemet likaledes finnes sju olika
. former, torde vara något mera än en tillfällighet. Enligt min åsigt
motsvara grupperna i det Mendelieffska systemet det holoedriskt reguliera
kristallsystemets sju olika former. Teoretiskt äro endast l reguliera
kristallformer möjliga; och vid en granskning af »elementens periodiska
system» skall man lätt finna, att här också endast 7 fullständiga grupper
finnas. Den åttonde är endast en nödfallsgrupp, till hvilken man fört
sådana grundämnen, som till sina egenskaper stå så att säga på gränsen
emellan de andra och som det därför mött svårigheter att inrangera i
de sju andra grupperna.
Med detta antagande får nu en hel del förut svårförklarliga fakta
sin naturliga förklaring.
De olika gruppernas olika kemiska^ egenskaper, (valens,
elektrokemiska karaktär m. m.) förklaras af deras olika form.
Den inom en och samma grupp förekommande öfverensstämmelsen
i egenskaper beror åter därpå, att dessa element hafva samma form,
ehuru olika storlek.
Den inom hvarje grupp förekommande regelbundenheten i
atom-vigtens stigning beror återigen därpå, att inom samma grupp grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
