Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
ämnet med högre atomvigt SLT en större förrn uppkommen därigenom,
att det af den materie, hvaraf de alla äro bildade, afsatt sig ett nytt
lager till det närmast föregående grundämnets form, och så vidare hela
raden igenom ifrån de lättaste ner till de tyngsta elementen inom
samma grupp.
Förloppet vid de s. k. elementens uppstående skulle man i enlighet
med detta betraktelsesätt kunna tänka sig på följande sätt.
Det gifves endast en materia af en och samma natur och
beskaffenhet. Huru långt fördelningen af densamma i rummet än må tänkas,
så måste man dock tilldela dess minsta delar egenskapen af utsträckning
d. ä. en viss form och egenskapen af attraktion emellan dess minsta
delar d. ä. en viss tyngd. Af denna de minsta materiella smådelarnes
form och attraktionskraft skulle då den yttre materiella verldens alla
olika kroppar och företeelser ytterst vara beroende. Dessa materiens
minsta smådelar skulle vara att uppfatta såsom de verkliga atomerna
(grundatomerna), af hvilka de s. k. element-atomerna äro uppbyggda.
Den attraktion, som grundatomerna utöfva på hvarandra, måste med
hänsyn till deras obetydliga massa bli mycket liten, så länge de ännu
befinna sig på stora afstånd ifrån hvarandra, men så småningom komma
grundatomerna emellertid, på grund af den visserligen obetydliga, men
dock förefintliga attraktionen dem emellan, att allt mer och mer närma
sig hvarandra; och då detta närmande nått en viss punkt, inträder ett
utvecklingsskede, under hvilket materiens grundatomer komma att förena
sig med hvarandra till aggregat eller materiesamlingar. De enklast
möjliga föreningsformerna blifva då sådana tillhörande det reguliära
systemets sju olika kristallformer; och då det på grund af de stora afstånden
icke förefinnes några kraftigare verkande yttre krafter, som kunna verka
störande på aggregeringens jämna fortgång, så måste grundatomerna lagra
sig tätt intill hvarandra, och attraktionen dem emellan därigenom blifva
så stor, att grundatomerna icke med våra nu kända arbetsmetoder kunna
skiljas åt. Denna aggregering af grundatomer kan nu tänkas fortgå, så
länge några grundatomer förefinnas i den del af verldsrymden, där denna
utvecklingsprocess försiggår: grundatomerna aggregera sig dels till de
redan bildade aggregaten af olika form och af högre och lägre ordning,
hvilka därigenom tillväxa, dels sins emellan till nya enkla aggregat,
som likaledes genom fortsatt tillagring af grundatomer tillväxa. Detta
fortgår, till dess att alla grundatomerna på detta sätt ingått i
grundämnesaggregat af högre och lägre ordning. Då detta inträffar, förefinnas
dylika grundämnesaggregat af olika form och på olika utvecklingsstadier,
och då all i denna utvecklingsprocess deltagande grundmaterie
idemin-gått, så kunna de på detta sätt bildade grundatom aggregaten icke vidare
fortväxa, utan bibehålla den storlek och den form, som de vid detta
tillfälle hade. Dessa aggregat af grundmaterien skulle då bilda hvad
vi Jcalla grundämnenas atomer eller elementatomerna.
Vid tiden för det här skildrade utvecklingsskedets slut befinna sig
dessa agregat (de olika grundämnenas atomer) ännu på stort afstånd ifrån
hvarandra, bildande en oerhördt utbredd materiemassa, i hvilken de olika
grundämnena visserligen förefinnas färdigbildade, men ännu ej hunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
