Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Siemens & Halske hafva nyligen sändt ut några meddelanden från
försöksanläggningen vid Martinikenfelde. För så vidt jag kan finna,
förete dessa ingen annan nyhet, än att vattnet före ozonbehandlingen
får genomgå ett snällfilter, hvilket åter gör, att man kan nöja sig med
så låg ozonhalt hos steriliserluften som 3 mg. pr liter. Af intresse är
emellertid en kostnadsberäkning, som firman med ledning af vunna
erfarenheter utfört öfver en fullständig steriliseranläggning med en
produktion af 100 till 120 kbm. vatten i timmen, och den ter sig på
följande sätt:
kraftkostnad ................................. 2.224 pfennig pr kbm. vatten;
driftkostnad (löner etc.) ............... 61 é » » » »
ränta och amortering å vattenverket 1.098 » » » »
» » » » rörnätet...... 1.095 » » » »
Summa 5.031 pfennig eller 4.é8 öre pr kbm.
Nu gaf Stockholms Vattenledningsverk år 1895 9,009,870 kbm. med
sandfilter renadt vatten emot en kostnad af 313,569.68 kr., hvilket gör
3.48 öre pr kbm. Då det emellertid i senare fallet var fråga om
en nära 10 gånger så stor produktion, kunna ju prissiffrorna ej direkt
jämföras, och torde med vederbörlig hänsyn tagen härtill kunna sägas,
att med afseende å omkostnader ozonbehandling är i det närmaste
jämställ bar med sandfiltrering.
En annan sak är, om den fullkomliga sterilisering, som ozon ger,
verkligen är att föredraga framför den renhetsgrad, som den direkt efter
naturen kopierade sandfiltreringen åstadkommer. Sterilt vatten är ju ett
sannskyldigt paradis för alla patogena bakterier, eftersom de fysiskt
starkare — fast i saknad af gift för människan oskadliga — bakterierna äro
utrotade. Det låter ju sålunda tänka sig, att vid en epidemi sterilt
vatten kan innebära en större fara än sandfiltreradt.
Hvad beträffar ozonens användning som blekmedel, så är den
mycket omstridd. Då en del försäkra, att blekning med ozon ställer sig
alltför dyrbar och omständlig, komma åter andra med sådana rosande
påståenden som att, då exempelvis blekning af 6 ton pappersmassa med
klor kostar 160 mark och med klorkalk 144 mark, den med ozon blott
betingar ett pris af 48 mark. Dock tror jag, att man kan stämpla detta
som påhitt liksom så mycket annat, som kommer till synes i tyska
tidskrifter och samlingsverk. Ozon torde dock, då det framför solblekning
har fördelen af snabb verkan och i förhållande till klor är så att säga
mer varsamt, så småningom tilltvinga sig plats, när det gäller blekning
af ömtåliga ting med ej alltför lågt värde, exempelvis linnelump, fjädrar,
vax, elfenben, dextrin, linolja, fernissa, alkohol och melass.
Ozonblek-ningen af linne är visserligen i bruk på en del ställen, men äro
uppgifterna därifrån så sväfvande och patentartade i sin rikedom på »eller»,
att jag verkligen ej tilltror mig att härvidlag skilja på godt och ondt.
Hvad melassen beträffar, hafva dock verkligen en hel del noggranna och
följdriktiga undersökningar satts i gång. Så har F. Peters visat, att
ozon visserligen ej är så verksam som direkt elektrolys af melassen, men
att vid samtidig ozonbehandling och elektrolys erhållas synnerligen goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
