Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
utspädda syror och genom maltdiastas, vätesuperoxidens sönderdelning
genom platina och andra ämnen, knallgasens antändning genom
platinasvamp.
Medan Berzelius blott hade sammanstält fakta och önskat
öfverlemna deras förklaring åt vetenskapens fortgående utveckling, försökte
Liebig (i anslutning till ett utmärkt, gemensamt med Wöhler utfördt
arbete öfver amygdalins sönderdelning i bittermandelolja, blåsyra och
socker under inverkan af fermentet emulsin) att gifva en förklaring
deröfver och kom dervid in på den hypotesen, att i fermenten föregå
molekularsvängningar, hvilka] skaka och upphäfva det katalyserade ämnets
jemvigt. Denna hypotes, hvilken ännu i dag af mången antages som
en förklaring, har delvis varit anledning dertill, att den vetenskapliga
utredningen af de katalytiska fenomenen länge stått nästan stilla. Ty,
om Liebig’s hypotes också ej kan vederläggas, så kan den ej heller
bevisas och är såsom hjelpmedel för forskningen alldeles värdelös,
alldenstund den ej gifver någon anledning eller hållpunkt för framställning af
frågor, som på experimentell väg kunna besvaras. Vi se derför, att me
dan en föregående tid blott hopat enskilda iakttagelser, först den sista
tiden tagit itu med problemets vetenskapliga bearbetning.
Denna vändning har åstadkommits genom den kemiska dynamikens
utveckling. Under det att man förr uppfattade en katalysator såsom ett
ämne, hvars blotta närvaro framkallar en reaktion hos de deraf
påverkade kropparne, hvilken reaktion ej skulle ega rum utan katalysatorn,
har föredraganden (Ostwald) sedan mer än 10 år hänvisat derpå, att
man snarare måste uppfatta katalysatorn såsom ett ämne, genom hvars
närvaro en äfven utan detsamma förlöpande reaktion ändras till sin
hastighet. Härigenom förlora dessa fenomen först och främst den
motsägelse och gåtfullhet, som de förut hade, då det ju ur energetisk
synpunkt är fullt möjligt, att en process mellan samma utgångs- och
slutpunkt allt efter de beledsagande omständigheterna kan förlöpa med
mycket olika hastighet. Vidare framställer sig snart en mycket
omfattande vetenskaplig uppgift, nemligen frågan om storleken och lagarne
för hastighetsförändringarna hos gifna processer genom bestämda ämnen.
Ämnet uppdelas nu af föredraganden i 4 afdelningar, nemligen 1)
kemiska lösningar, 2) katalyser i homogena, 3) katalyser i heterogena
blandningar och 4) enzym verkningar.
På de under 1) nämnda fenomenen lemnar en öfvermättad
glauber-saltlösning ett exempel. En sådan lösning kan genom en utomordentligt
liten mängd fast glaubersalt bringas att stelna. Teorien härför kan för
närvarande anses vara i hufvudsak bekant, om också talrika frågor ännu
återstå att grundligare studera. Alla dylika bildningar kännetecknas
derigenom, att.de befinna sig i ett blott relativt men ej absolut
beständigt tillstånd, som blifver obeständigt om man tillsätter ett spår af det
ämne, som förefinnes i det beständigaste tillståndet. Då måste detta
spår föröka sig, ända till dess att den beständigaste jemvigten har
inträdt. Här verkar alltså det tillsatta fröet eller katalysatorn på det
sättet, att den förvandlar reaktionshastigheten noll till ett ändligt värde.
De under 2) nämnda fallen äro de talrikaste; de föreställa de typi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
