Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
ska katalyserna. Stärkelsens omvandlig i socker genom syror, bildningen
af estrar ur deras komponenter förmedelst klorväte, de af Schönlein i
så stort omfång undersökta aktiveringsprocesserna vid syret höra alla hit.
Äfven här handlar det om bildningar, som ej äro i jemvigt men
hvilkas förändring delvis försiggår så utomordentligt långsamt, att den vid
vanlig temperatur skulle blifva mätbar först på århundraden Genom
katalysatorns närvaro ökas den förefintliga mycket ringa hastigheten.
Men äfven motsatsen har iakttagits, eller att förefintliga betydliga
reaktions-hastigheter starkt fördröjas genom främmande ämnen.
För dessa fenomen hafva utom den förut omnämnda h}^potesen*om
molekulära svängningar ännu några andra blifvit uppstälda. Den
vigtigaste bland dessa är läran om mellanreaktioner, hvilken först utvecklats
af Clément och Désormes för att förklara Svafvelsyrans bildning i
blykammaren med tillhjelp af qväf vet s oxider. Den beror på det
antagandet, att i stället för den omedelbara reaktionen mellan de ifrågakommande
ämnena andra reaktioner inträda, vid hvilka katalysatorn förenar sig
med det ena ämnet för att strax aflemna det till ’det andra, hvilken
procedur sedan upprepas på samma sätt.
Den kritiska undersökningen af denna åsigt visar, att den
visserligen ej innehåller någon omöjlighet, men att å andra sidan i den
möjliga tillvaron af mellanreaktioner ej ligger någon grund till
reaktionens påskyndande. Sådant kan inträda, men måste ej göra det.
Derför vore en verklig förklaring gifven först då, när man hade visat,
att dessa mellanreaktioner under de förhanden varande vilkoren
verkligen förlöpa hastigare än de direkta reaktionerna. Ett sådant bevis har
ännu icke i något fall verkligen blifvit lemnadt, dock torde denna lucka
möjligen snart komma att fyllas.
Vidare framgår, att användbarheten af denna teori på alla fall af
katalys är högst osannolik, medan den är sannolik för vissa fall.
För de under 3) nämnda fallen ådagalägges i anslutning till
betraktelser af Bredig, att ett påskyndande kan ega rum i heterogena
bildningar, om på några ställen, t. ex. gränsytorna, områden bildas, i hvilka
de reagerande ämnenas koncentration är stor; då blir också i allmänhet
reaktionshastigheten stor på dessa ställen. Genom diffusionsprocesser
inledes der ett fortgående utbyte, hvars mekanismus kan ställas vid sidan
af »mellan reaktioner na» under 2).
Beträffande de under 4) omnämnda enzymverkningarna måste
betonas, att de i alla afseenden ansluta sig till de under 2) och 3) hörande
katalyserna inom homogena och heterogena blandningar, så att de helt
och hållet kunna uppföras inom samma grupp *af fenomen. Något
afvikande förhållanden betingas å ena sidan af de flesta enzymers
kolloidala natur, å andra sidan af deras stora föränderlighet. För
organismernas hushållning äro de af allra största betydelse, ty såsom
föredraganden påvisade, äro de det enda tillgängliga medlet att betrygga den
för deras tillvaro och verksamhet oumbärliga regleringen af hastigheten
hos deras kemiska reaktioner. Derför kan man också vänta sig, att
upptäckten af lagarne för katalysen skall i hög grad gagna fysiologien,
Slutligen hänvisades också på de katalytiska processernas tekniska bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
