Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
ningskostnaden, ehuruväl den icke redan nu exakt kan bestämmas, visar
sig vara mycket lägre än för likartade textilfibrer.» \
»Lättheten i produktionen och enkelheten i metoden är så stor, att
det är möjligt att förutse, att i en väl drifven fabrik en tråd, som påbörjats
om morgonen, skall kunna levereras samma dags afton såsom färdig.»
Af ofvanstående citat torde med tydlighet framgå, att textilindustrien
för närvarande står vid begynnelsen till ett uppsving, hvilket kan
medföra stora fördelar för dem, som på ett praktiskt sätt förstå att
tillvarataga de vunna erfarenheterna.
Hållfasthetsfrågan, hvilken jag redan förut berört1), nemligen den nya
produktens styrka i förhållande till analoga textilprodukter såväl som
natursilke och bomull, ställer sig särdeles gynnsamt för viskossilke och
torde med säkerhet kunna förutspås ännu bättre framtid.
I sammanhang med ofvansagda och i anslutning till den resolution,
hvilken blef antagen efter mitt föredrag uti cellulosafrågan vid allmänna
3:dje teknikermötet i Gefle, torde några ord här kunna vara på sin plats,
om vi ej uti Sverige böra söka tillvarataga de intressen, hvilka blifva en
följd af den ofvan relaterade fabrikationen.
Dagens brännande fråga, Norrlandsmotionen, är känd af litet hvar,
och tror jag helt säkert, att hvarje svensk tekniker, som önskar se sitt
hemlands industri gå framåt, ställer sig mycket spörjande angående det
mångbesjungna framtidslandet Norrland och dess utsigter att kunna blifva
ett för Sverige viktigt industricentrum. Vi veta alla, hvad motionären
haft för storslagen tanke, då han framkom med sitt förslag, men vi veta
säkerligen äfven alla, att det finnes snart sagdt oöfverstigliga hinder för
genomförandet af en reform i den föreslagna riktningen. Månne ej
syftemålet, inskränkning och sparsamhet med vår naturliga rikedom, skogen,
kan vinnas på ett sätt, som lättare låter realisera sig och som då
samtidigt kunde betraktas såsom ett öfvergångsstadium till den plan,
motionären tänkt sig?
På grund af den erfarenhet, jag vunnit under 1 x/2 års vistelse i
Norrland, tror jag, att orsaken till den ohejdade skogssköfling, som därstädes
bedrifves, förnämligast är att söka uti den missuppfattning, som
sågverksegaren hyser angående skogens egentliga värde. Då man fått vara vittne
till uppgörelse om försäljning af skogshemman, der marken betalats med
mellan 4 och 5 kronor pr tunnland och detta ännu så sent som
föregående år, då kan man äfven lätt förstå, hvad tankar sågverksegaren
hyser om värdet af den derstädes växande skogen. För jemförelsens skull
kan jag nämna, att skogsmarker uti Södermanland, hvilka gifvit från
40 till 80 famnar ved pr tunnland, betalats med respektive 400 och 800
kronor. Huru många gånger har jag ej hört sådana yttranden fällas
som: »bönderna hafva nu för tiden ingen hut i sig», detta när de begära
ett skäligt pris för sin skog, samt huru många gånger har jag icke äfven
hört yttras af gamla infödda norrländingar, hvilka hela sitt lif arbetat i
’) Denna tidskrift XIII, 177 (1901).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
