Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
sågverken och skogarne: »detta afverkningssystem kan ej. gå i .längden,
vi få nu draga allt längre och längre upp mot norska gränsen för att få
vårt behof af timmer; hvad som finnes deremellan och här är blott
buskar», och huru många gånger har jag icke äfven hört sågverksegaren
sjelf tala om de minskade toppdimensioner, med hvilka år från år hans
timmer får fällas? Många säga emellertid: dylika yttranden ha fällts i
öfver 50 år och likväl eger, skogen bestånd. Ännu är det sannt, men
vi . få väl se, huru saken ställer sig om ytterligare 50 år. Genom den
statistik, hvilken finnes att tillgå, är lätt att öfvertyga sig om, huruvida
några möjligheter finnas för skogens bestånd med nu alltjemt stegrade
afverkning. Med liten inblick uti verkligheten skall man finna, att
farhågorna snart blifva besannade. Sågverksegaren skryter öfver sin
storartade industri, jag skulle deremot vilja kalla det något helt annat,
verklig industri är ännu temligen främmande inom de områden, der
sågverken hafva sitt tillhåll. Hvad är det för öfrigt att tala om
industri, der den skötes på sådant sätt, att öfver 50 X af den afverkade
skogen får dels ruttna bort och dels användas som bränsle till
ångmaskiner och pannor, hvilka sluka 10 gånger mera bränsle än de vid
en rationell drift skulle fordra. Med en rationelt drifven industri bör
förstås en sådan, der hvarje procent af det förbrukade råmaterialet
användes på nyttigt och fruktbärande sätt. När sågverksegaren kommer
derhän, då kan han tala om industri, och då torde han ej heller behöfva
gå så hårdt åt sina skogar och. likväl förtjena mera penningar på sina
verk, än nu är fallet.
Den norrländska trävaruexporten belöpte sig under föregående år till
omkring 150 millioner kronor1), om jag minnes rätt. Om nu 50 %
gått förlorade under den s. k. förädlingen, så skulle återstå för 150
millioii er kronor råmateriel, hvilket emellertid inbringat högst obetydligt i
penningar. Det bortfallande råmaterielet kan naturligen ej efter
nuvarande förhållanden uppskattas så högt, emedan man ej gjort mycket
för dess användning och ej kan utnyttja det på samma sätt som sågadt
virke. Allt detta affall innehåller emellertid, praktiskt taget, cirka 43 %
cellulosa, och dessa 43 % cellulosa betala sig lika mycket, som om de
ursprungliga 50 % affall skulle betalas med vanligt plankvärde, förutsatt
nemligen, att det kunde användas för pappersändamål. Om jag
borttager från nämnda 150 millioner kronor för affall så hög siffra som 50
millioner för bränsle, återstå dock 100 millioner kronor, som totalt
försummas. Papperscellulosa är emellertid en faktor, hvilken innehar ett
ganska lågt värde inom cellulosaområdet, betydligt mera förädlade
former finnas och torde man derför utan öfverdrift kunna förutse att, då
industrien fått utveckla sig, dessa 100 millioner kronor kunna minst
för-du bblas, för att icke tala om hvad de skulle inbringa om cellulosan
användes för textilbehof. Den senare fabrikationen får dock räknas såsom
högsta potens af utveckling. (Forts.)
’) Möjligen är i den summan inbegripen cellulosaexporten,, proportionerna
mellan siffervärdena blifva emellertid ungefär desamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
