Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
värdefulla bidrag till Berzelii karakteristik. (Se litteraturanmälan i
detta häfte.) Med anledning af meddelandet yttrade sig hrr Setterberg
och Witt.
Kemisk-mineralogiska föreningen i Lund.
Mötet den 4 December 1901.
1) Laborator Bladin refererade Rosenheim’® och Oppenheim^
undersökningar öfver alkalikvicksilfvernitriter och alkalizinknitriter. Förf. hade
framställt föreningarne
K3Hg(N02)5>, H20 -KHg(N02)3 - Na2Hg(N02)4 - K3Zn(N02)6), 3Hs0.
Vidare omnämndes några af Ippen utförda analyser å »röd snö»,
fallen i närheten af Graz.
2) Fil. stud. Torborg Sylwan refererade en serie meddelanden af
E.erz angående allotropa former af metall-oxider och -sulfider. Förf.
konstaterar att, i öfverensstämmelse med Prescotfs uppgift, nyss fäldt
lerjordshydrat löses i kali till KA102, under det att torkadt hydrat löses
till K3AIO3, hvilket förf. anser bevisa existensen af flera former af
aluminiumhydroxid. Äfven Zn(OH)2 förekommer enl. förf. i två former
med olika löslighet, hvilket däremot ej synes vara fallet med Pb(OH)2.
Nyss fälld nickel- och koboltsulfid löses enligt förf. i äfven starkt
utspädd HCl under utveckling af H2S. Om sulfiderna några dagar
förvarats, utvecklas däremot ej H2S.
Med anledning af föredraget yttrade sig prof. Lovén.
3) Amanuens Strandmark redogjorde för sina undersökningar öfver
Leonit från Stassfurth.
4) Amanuens Bamberg lämnade en öfversikt öfver viktigare
fysikaliska metoder för konstitutionsbestämningar.
Med anledning af föredraget yttrade sig laborator Bladin och
föredraganden.
Kemistföreningen vid Stockholms Högskola.
Sammanträdet den 6 Mars 1901.
Fil. lic. H. Hesselman höll ett föredrag om äldre och nyare studier
öfver växternas kväfveassimilation. Först lämnades en öfversikt af de
olika för växterna tillgängliga kväfvekällorna, med särskildt framhållande
af Winogradslcy^s studier öfver bakterien Closterium Pasteurianum samt
HellriegeVs öfver leguminoserna; dessa växter vore de enda, som kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
