- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1902 /
32

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

Fig. 5.

dubbelbryta ljuset förändras således icke under hela framställningsprocéssen,
ett förhållande, hvilket, såsom v. Höhnel1) med rätta framhåller, är af stor
vetenskaplig betydelse, emedan derigenom kastas ett ljus på orsakerna
till dubbelbrytningen. Dessa måste nemligen ligga hos sjelfva
molekular-komplexen och bero icke på spänningar, som uppkommit på grund af
föregående sträckningar och vridningar. Vore det sistnämnda fallet, så
borde trådar, som erhållits ur bomull och träcellulosa, visa lika stor
dubbelbrytning.

I sitt förhållande till kemiska reagenser
och i mikroskopiska reaktioner äro de
konst-. gjorda silkesslagen helt olika naturligt silke.
Sinsemellan, undantagandes gelatinsilket,
öfverensstämma de deremot ganska väl, såsom ju
äfven är att vänta på grund af deras
sammansättning.

En väsentlig skilnad förefinnes dock
mellan de produkter, som framstälts ur nitrerad
cellulosa, och de öfriga. De förra innehålla
rester af nitroföreningar och färgas vackert blå
af en lösning af difenylamin i kona svafvelsyra. Pauly-silke och
viskos-silke färgas deremot icke af difenylamin.

Alla slag af konstgjordt silke svälla i vatten och förlora dervid en
stor del af sin hållfasthet. Lägger man en fuktig tråd i glycerin eller
alkohol, af ger den ånyo sitt vatten och återtager sin ursprungliga form.
Kokar man tråden i vatten på objektglaset och trycker
och rifver deröfver med täckglaset, sönderfaller tråden
ofta. I synnerhet är detta fallet med gelatinsilke.

I konc. svafvelsyra sväller kollodiumsilke och löser
sig vid uppvärmning under kvarlämnande af en liten
återstod. Paufy-si\ket motstår bäst syrans inverkan, i
början uppträder en längdstreckning på tråden.
Gelatinsilke krusar sig på ett egendomligt sätt och löser sig
först i värme.

Kall Jwnc. saltsyra inverkar ej väsentligt på det konstgjorda
silket. Endast hos Lehner- och Wal st on-silket skilja sig efter någon
tid liksom små hår från tråden. Kokar man några sekunder på
objektglaset, få trådarna sprickor härs och tvärs och splittras sönder i små,
skarpkantiga stycken, när man lindrigt trycker på täckglaset.
Gelatinsilke löser sig lätt vid uppvärmning.

Ättiksyra verkar hvarken kall eller varm annorlunda, än att tråden
sväller. Endast gelatinsilke löser sig vid uppvärmning nästan fullständigt.
En 4-procentig hromsyrelösning utöfvar vid kokning ingen synbar
inverkan; lösningen färgas blott från ljusröd till mörkt brun. En
20-pro-centig lösning löser i värme både äkta och konstgjordt silke men ej
Tussah-silke. Detta angripes visserligen starkt, men bibehåller sin
trådstruktur. Mellan fingrarna sönderrifves det dock sedan till ett fint slam.

l) Mittheil. d. K. K. teknol. Gewerbemuseums in Wien N. F. 1890, 7.

Fig. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1902/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free