Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Konc. salpetersyra angriper vid vanlig temperatur naturligt silke
incl. Tussah-silke, hvilka båda svälla starkt. Konstgjordt silke förblir
oförändradt vid vanlig temperatur och löser sig vid uppvärmning,
Pauly-silket ■■’dock under stark gulfärgning.
Mättad halihy dratlösning löser mullbärssilket vid svag
uppvärmning; Tussah-silket motstår en tid inverkan men löser sig vid kokning.
Deremot svälla visserligen de olika slagen af konstgjordt silke och färga
sig gula till bruna men lösa sig ej ens vid kokning. Mest
motståndskraftiga äro Lehner- och Pauly-silket.
40-procentig Jcalilut löser hastigt gelatinsilket. De andra slagen af
konstgjordt silke samt mullbärs- och Tussah-silke svälla visserligen vid
vanlig temperatur men lösa sig ej. Chardonnet-silke är känsligast; vissa
prof löste sig vid vanlig temperatur efter en kvarts timme vid 50° C.
på några minuter. Olika slag af konstgjordt silke behandlades med luten
i profrör, som nedsänktes i konc. svafvelsyra, hvilken upphettades.
Lutens inverkan iakttogs vid olika temperatur.
Vid 65° C. hade mullbärssilket starkt angripits och var fullständigt
löst vid 85°. Tussah-silket började lösa sig vid 100° och hade
fullständigt försvunnit vid 120°. Konstgjordt silke färgades från början
svagt gulaktigt af luten, vid 85° antog Chardonnet-silket gulbrun färg.
Vid 100° hade mullbärssilket fullständigt löst sig. Tussah-silket
var starkt angripet, men de olika slagen konstgjordt silke, utom
Pauly-silke, som icke alls förändrats, hade endast svällt i vätskan.
Temperaturen stegrades i tillblåsta rör till 200°. Vid 140°, då
kaliluten kokade, hade med undantag af Paaly-silket, hvilket bibehållit sin
trådstruktur, de olika slagen af konstgjordt silke mer eller mindre
angripits och sönderfallit men ej löst sig.
Efter försöket undersöktes trådarna i mikroskopet. De hade tjocknat
och skrumpit tillsammans, mest Chardonnet-silket från Prés de Vaux,
minst Pauly-silket.
Tussah-silke och Vivier-silke motstå, enligt Silbermann, en half
timmes kokning med kalilut, men förlora dervid fullständigt glans och
smidighet. Enligt M. Ch. Par dy skall viskossilke från Kew utanför London
i ännu högre grad motstå inverkan af kalilut. Denria olikhet mellan
Pauly-, Vivier- och viskossilket å ena sidan samt Char donne f b
kollodium-silke å andra låter sig förklara genom produkternas olika kväfvehalt.
Chardonnet-silket, som innehåller rester af ni troföreningar, är derigenom
mer känsligt för inverkan af luten. Visserligen kan man icke betrakta
de färdiga trådarna såsom nitrocellulosa, men de molekularförändringar,
hvilka åstadkommits genom en föregående högre nitrering, äro
emellertid så genomgripande, att de inverka på trådens motståndskraft mot
alkali. Vivier-silket skulle kanske äfven motstå alkalits inverkan längre,
om icke ägghviteämnen förefunnes i tråden och dessa förstördes af alkalit,
så att tråden förlorar sin struktur. Enär det äkta silket icke förändrar
sin färg genom inverkan af kalilut, men deremot konstgjordt silke färgas
gult, så ligger häri ett medel att skilja konstgjordt silke från äkta.
Emellertid måste profvet iakttagas i varm lösning, emedan den gula
färgen efter afsvalning oftast försvinner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
