Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
och beviljade Samfundet i enlighet med revisorernas förslag styrelsen
full och tacksam ansvarsfrihet för 1901 års förvaltning.
5) Sekreteraren omnämnde, att af de tecknade bidragen för fortsatt
utgifvande af Svensk Kemisk Tidskrift, representerande den betydande
summan af 5,850 kronor, de sista inbetalts under 1901, samt att, såsom
af revisionsberättelsen syntes, tidskriftsfonden nu uppgick till 7,400 kronor;
och uppdrogs åt ordföranden och sekreteraren att i nästa häfte af
tidskriften till gifvarne framföra Samfundets tack för de frikostiga bidragen
(infördt i detta häfte).
6) Ingeniör N. Alexanderson höll föredrag a) om sockerbetsodling
i Upland 1901 och b) om utfodringsförsök med sockerbetor (båda
föredragen införda i detta häfte).
I den härpå följande diskussionen framhöll d:r Ekstrand, att
1870-talet bildar en intressant period inom vår betsockerindustri, så till vida
som försök då gjordes på många ställen att införa betodling, så i
Östergötland, Halland, Skåne ja till och med i närheten af Stockholm, hvarest
ett sockerbruk anlades vid Inedal. Man hade redan då samma erfarenhet,
som föredraganden nu gjort, eller att betorna i mellersta Sverige visade
samma sockerhalt som de i Skåne, men sockerbruken gingo dock snart
under af brist på betor, ty till och med en af våra minsta sockerfabriker
kräfver numera öfver 30,000 ton betor, motsvarande en areal af 1 å 2
tusen hektar välskött jord, och sådana jordvidder stå endast undantagsvis
till buds i mellersta Sverige. På senare åren hade den svenska potatisen
tyvärr visat en beklaglig benägenhet att urarta, i det att skörden deraf,
enligt statistikens vittnesbörd, både till korntal och pr hektar, börjat
aftaga, kanske beroende derpå, att man här i landet i allmänhet sällan
vexlar utsäde; måhända skulle ett allmännare införande af
sockerbetsodling lemna en behöflig ersättning derför. På tal om potatis vore det
önskligt, att dessa i likhet med sockerbetorna underkastades en förädling
för uppdragning af stärkelserikare sorter, hvilket hittills försummats i
Sverige, trots det goda föredömet i Tyskland. Med afseende på utfodring
af sockerbetor anfördes, att i Tyskland sockerfabrikernas efterprodukter,
d. v. s. 2:a och 3:e produkt råsocker, i rätt stor omfattning användas till
kreatursfoder. För detta ändamål blifva de, för att undgå sockerskatten,
denaturerade med något fodermjöl såsom af rapskakor o. d. För det
dena-turerade sockret har i Tyskland på sista tiden betalts 13 pf. pr kg., hvilket
är lägre än säd och majs. Vid utfodring af svin med en dagsration af 274
kg. majsskrot och 15 liter vassla utgjorde den dagliga vigtstillökningen */,
kg.; ersattes nu 1 kg. majsskrot med 1 kg. köttmjölssocker, blef den dagliga
vigtstillökningen 0.6 4 å 0.7 0 kg. Genom sockerutfodringen vanns således
dagligen 150 å 200 gr. Pehningevärdet för en dagsration utan socker
var 30.15 pf., med socker, 30.95 pf.; på 100 dagar utan sockerfoder
uppgick vigtsökningen till 50 kg., till ett pris af 30.15 Mk, med
sockerfoder till 64 a 70 kg., till ett pris af 30.9 5 Mk. På 50 kg. fläsk utgjorde
den rena vinsten vid sockerfodring således minst 6 Mk. Genom socker
anses äfven köttet blifva mera välsmakande. Icke blott som fodermedel
utan också som extra kraftfoder har sockret ett betydande värde både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
