Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Förut har påvisats, att, hvad nederbörden beträffar, hvaraf en viss mängd
väl måste anses vara nödvändig för sockerbetans utveckling, så var denna
under 1901 mycket ringa och bristen därpå till nackdel för försöket.
Vidare vill jag påpeka, att det nog icke endast är en viss värmemängd,
som kräfves för betan^ utveckling, utan är denna måhända ännu mera
beroende af ljusmängden. Hvad ljuset beträffar, kan Upland under Maj
och September fullkomligt mäta sig med Skåne, oafsedt Uplands ljusare
nätter. Det kan vara af intresse att framhålla, att genom direkta
mätningar har såväl jag som inspektor Anderholm konstaterat, att både
bet-bladen och fröstänglarna växte (1901) betydligt mera om natten än om
dagen. I öfrigt komma under 1902 dels den utsträckta odlingen å
Ägers egendomar och dels odlingen å flera kringliggande områden att så
småningom gifva ett utslag i frågan om Upland som socker
betsprodu-cerande landskap.
Sist återstår alltid det berättigade hoppet, att det i Upland
uppdragna fröet skall komma att anpassa betans växttid efter de klimatiska
förhållandena.
Det kan vara af intresse att framdraga några i Västmanlands läns
hushållningssällskaps tidningar och handlingar år 1867 förefintliga
uppgifter m. m. angående odlingen af sockerbetor. Grosshandelsfirman L. O.
Smith & C:i i Stockholm hade nämligen till hushållningssällskapets
förvaltningsutskott meddelat, att den till ett pris af 80 öre pr centner, =
1.9 0 kr. pr 100 kg., uppköpte så mycket hvitbetor som till salu utbjödes
för sitt å förutnämnda Skälby belägna bränneri:
»Förvaltningsutskottet, som tog herrar Smith & Glis skrifvelse i
öfvervägande, ansåg sig dock icke kunna föreslå Hushållningssällskapet några
åtgärder i enlighet med den gjorda framställningen.»
Vid Hushållningssällskapets sammanträde den 19 September 1867
godkändes och antogs beslutet.
Författaren af 1867 års berättelse öfver Västmanlands län framhåller
följande: »Genom tidens mäktiga ström synes vårt jordbruk på väg att
införas i en ny fåra, som låter oss för detsamma ana en ljus framtid.
Obestridligt torde nämligen af alla erkännas, att den för ett väl ordnadt
jordbruk nödiga af växlingen mellan växter, som lämna efter sig jorden
sammanpackad och ogräsfyld, och rotfrukter, som lämna den luttrad och
renad, icke är hos oss rätt väl iakttagen. På sista tiden har dock
hvitbetan eller sockerbetan för sin användbarhet och vinstgifvande egenskap
börjat vända uppmärksamheten till sig, och de försök, som med dess
odling blifvit gjorda, hafva vida öfverträffat de förhoppningar, man hyst.»
Härefter framhåller författaren ortens tacksamhet till hr Smith & G:i
för dess initiativ, för dess lefvande intresse för saken och för det nit,
som utmärker den framstående förmågan etc. Af den i samma berättelse
intagna tabellen öfver odlingsresultaten framgår, att på »god» jord erhöllos
18,000 kg., och på sandjord gödslad med pudrett 20,000 kg. pr hektar.
Medelhalten rörsocker var enligt kontrollören C. G. Zetterlunds
undersökningar 12.il X- Så långt hade man hunnit redan 1867, men hvart
tog sedan fortsättningen vägen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
