- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1902 /
97

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

97

För dietylperoxid kunna två formler uppställas, motsvarande de
tvänne för vätesuperoxiden möjliga strukturformlerna HO — ÖH och
O

II
H — O — H. Af dessa är blott den förra antaglig, enär det eljes blir
svårt att förklara, hvarför vätesuperoxid ej reducerar pyrogallollösning.
I enlighet härmed är dietylperoxid sannolikt C2H50.002H5, hvilket
äfven bäst Öfverensstämmer med bildningen af alkohol vid reduktion
under upplösning af den enkla syrebindningen, alldeles såsom då
vätesuperoxid reduceras till vatten.

Senare1) lyckades samme förf. visa, att äfven den ensidigt
substi-tuerade föreningen C2H50 . OH — etylhydroperoxid — uppstår
samtidigt med föregående och i desto rikligare mängd, ju mer vätesuperoxid
finnes närvarande. Etylhydroperoxid själf är emellertid ej framställd i
rent tillstånd på grund af sin obeständighet och stora benägenhet att
explodera; i dess ställe analyserades bariumsaltet. Förhåller sig till
lösningsmedel såsom en alkohol och luktar på samma gång likt
klorkalk och aldehyd. I vattenlösning är kroppen alldeles ofarlig, men den
exploderar häftigt vid kontakt med molekulärt silfver äfvensom vid
öfverhettning af ångorna.

Etylhydroperoxid har i kemiskt afseende karaktär af en svag syra,
närmast jämförlig med fenol eller vätesuperoxid. Den ger nämligen
salter med alkalierna och de alkaliska jordaterna, men ej med Mg-, Zn-,
Al- eller de tunga metallernas hydrat. Bariumsaltet fäller sålunda
me-talihydrat ur tunga metallers salter, om möjligt under samtidig
oxidation (Fe, Mn,Co).

Föreningen afviker i andra afseenden från vätesuperoxid. Särskildt
är den ett kraftigare oxidationsmedel, som förmår öfverföra silfver i
silfveroxid. Denna reaktion försiggår dock ej glatt, ty största delen af
oxidationsmedlet sönderdelas samtidigt katalytiskt och på annat sätt.
Kvicksilfver oxideras energiskt och konc. jodvätesyra explosionsartadt; å andra
sidan äro zink, aluminium, magnesium, röd fosfor utan inverkan.

Reduktionsförmågan är mindre än hos vätesuperoxid, i det
kame-leon affärgas långsammare än af denna.

Med syreanhydrider och -klorider erhållas produkter, hvilka äro
sammansatta som estrar af persyror. Vid förtvålning återbildas dock
syrorna och etylhydroperoxid, hvarför föreningarna rättast böra betraktas
som acylderivat af den senare.

Bariumsaltet af etylhydroperoxid bildar en väl kristalliserad
förening, som öfver kalk kvarhåller 2 mol. vatten. Om man bortser från
lättlösligheten, är likheten med barium superoxid så stor, att analog
mo-lekularstruktur kan antagas. Då nu bariumsuperoxid med vatten ger
en förening, som är olöslig, och som följaktligen knappast kan vara

OH
sammansatt Ba<0 ’^tt, anse förff., att superoxiden ej har den enkla

molekularformein Ba02, utan är Ba<(~) ~ Q>Ba, och i analogi härmed

Q __ Q __ CH

skulle etylhydroperoxidens bariumsalt ha formeln Ba<^__q__q2jt5-

’) Ber. 34, p. 738. _______________

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1902/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free