Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
bara värden. En annan felkälla kan uppkomma genom tillsatsen af vinsyra,
hvilken är svår att fullständigt aflägsna. Den sedan gammalt kända
och för alla metoderna gemensamma felkällan i den Schneider’ska,
saltsyredestillationen, att vid för hastig destillation förlora arsenik, kunde
undvikas genom ett passande förlag för denna destillation, bättre än den
af Abenius föreslagna apparaten, nemligen det Efanari ska kulröret, i
hvilket gasen måste passera 10 kulor med vatten, innan den lemnar röret.
Prof. Klason ansåg, att man borde sträfva efter en qvantitativ
metod i stället för spegelmetoden, och efter erfarenheten från åtskilliga håll
syntes Mörner’s metod förtjena allt erkännande, men det var förvånande,
att man ej kommit att tänka på den vida enklare, för syror synnerligen
lämpliga, jodometriska metoden, helst som man efter
Schneider-destillationen med saltsyra och destillatets afdunstning med salpetersyra erhåller
arseniken såsom arseniksyra, hvilken vid jodtitreringen, såsom ingeniör
Köhler’® experiment gifvit vid handen, uppträder som enbasisk syra.
Reaktionen kan åskådliggöras genom följande eqvationer:
1) NaI03 + H3As04 = NaH2As04 + HI03.
2) 5NaI + 5H8As04 - 5NaH2As04 + 5HI.
3) HI08 + 5HI = 3H20 + 31,.
Utförda vidlyftiga försök af Köhler hade visat god öfverensstämmelse
med beräkningen. Metoden vore i utförandet vida enklare än Mörner’s,
och de behöfliga normallösningarna mycket hållbara. Vid tillsats af
papper till profvet blef resultatet ej fullt så tillfredsställande, hvadan
de faktorer, som inverka på metodens användbarhet, måste blifva föremål
för ytterligare studium. En för praktiken afsedd metod måste vara
lättskött och gå fort, och häruti syntes den jodometriska metoden hafva
afgjorda företräden. Med afseende på den i Abenii sista uppsats
förekommande gensaga mot talarens i ett föregående utlåtande (jfr denna
tidskrift XIII, 134 (1901)) uttalade förmodan, att arseniken i ull ej vore
kemiskt bunden, erinrades nu derom, att många föroreningar, ehuru
ytterst svåra att aflägsna, dock ej kunde kallas kemiskt bundna; så t. ex.
förekommer harts i natroncellulosa och fett i papper, hvilka det är
omöjligt att med vattenlösningar borttvätta. Mängden häraf vore vida större
än den arsenikhalt i ull, som ej kan uttvättas, hvilket är naturligt, då
arseniken ej såsom harts och fett är colloidal. Man var ock skyldig
omnämna Hamberg1 & undersökning, enligt hvilken arsenik på svaga spår när
kan borttvättas ur ull. Att den fanns der såsom arsenikhaltig
anilin-färg torde härvid ej betyda något, eftersom anilinfärgen sjelf ej kan
borttvättas. Fårens arsenikbad innehålla arseniken antagligen såsom
arsenik-sy rådt natron.
Ingeniör J. Landin hade funnit den Mörner’ska metoden mycket
obehaglig i utförandet, dels på grund af klorutvecklingen vid det
kungsvattenhaltiga destillatets afdunstning, dels på grund af tiacetsyrans äckliga lukt.
Dessutom fordrade metoden för lång tid och var för omständlig, men de
dermed erhållna resultaten voro ganska noggranna. Han kunde vara med om,
att metoden alternativt antoges såsom laglig vid sidan af spegelmetoden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
