- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Fjortonde årgången. 1902 /
122

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

violett utbytas mot ÖH resp. O. Särdeles intressant är det att studera
förloppet vid inverkan af öfverskott på ammoniak och svafvel. Härvid
förvandlas de primära produkterna till heptacykliska bildningar, som
äro hopfogade omväxlande af benzol- och paratiazinringar1). P- p-
dioxi-tetrafentiazin:

ÖH

-S-

ÖH,

som är leukoföreningen till det s. k. »tionolsvart» (jfr det ofvannämnda
franska bolagets patent), innehåller sålunda sju vid hvarandra
kopplade ringar.

Det vill synas, som om vissa inblandningar, t. ex. ZnCl2, hafva ett
bestämmande inflytande på reaktionens förlopp. Utgår man, såsom i tyska
patentet 113,195, från periamido- eller perinitronaftolsulfonsyra, får man
vid svafvelsmältningen ett svart färgämne. Men detta är icke enhetligt.
Genom extraktion med kokande vatten låter smältan uppdela sig i ett
vattenlösligt, blått, hvilket kan reduceras till en brun leukoförening, och
ett olösligt brunt färgämne. Ur lösningen fälles det blåa med NaCl,
ZnCl2 o. s. v. Tillsättes före smältningen ZnCl2, får man endast det blåa
färgämnet. På liknande sätt förhålla sig öfriga amidooxinaftalinsyror
gentemot ZnCl2. Äfven eljes har man, såsom i tyska patentet 114,267,
funnit en tillsats af ZnCJ2 gifva större renhet åt färgerna. I tyska patentet
101,577 beskrifves en gräsgrön bomullsfärg, erhållen genom långsam
upphettning af p-amido eller p-nitrofenol med svafvel till 210° under
tillsats af kopparsalt. Vid behandling med oxidationsmedel blir färgen
blåsvart. Egendomligt nog synes resultatet blifva olika, om man helt
enkelt smälter blandningen eller, om man kokar under återloppskylare.
Detta beror antagligen på oxidationsföreteelser. Enligt tyska patentet
121,462 fås af monokloroxidinitrodifenylamin vid smältning ett
grönsvart, vid kokning under återloppskylare ett violetts vart färgämne.

I de fall, då man icke använder svaflet jämte alkali, utan t. ex.
löst i rykande svafvelsyra, torde man i allmänhet få färger, som behöfva
betmedel. Jämför t. ex. tyska patentet 96,197 (dinitroantrakinon med
S och H2S04).

Hvad slutligen färgernas användning angår, så är denna ytterst
enkel. Svafvelalkalismältan löses i vatten. Den innehåller öfverskott af
Na2S, i hvars lösning färgämnets leukoförening håller sig upplöst. Ur
denna kyp utskiljes vid stående i luften färgämnet i olöslig form. Själfva
färgningen går så till, att tyget doppas i kypen, hvarefter detsamma helt
enkelt får torka i luften. Därvid oxideras leukoföreningen på fibern till
ett färgämne, som visar sig vara både ljusäkta och tvättäkta.

Såsom af ofvanstående framgår, har denna klass af färgämnen stora

*) Wedekind, Die heterocyklischen Verbindungen der org. Chemie, Leipzig 1901,
s. 437 m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1902/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free