Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
9:e århundradet, talar i en af sina skrifter om flera slag af
destillation, med och utan uppvärmning, hvarvid han med den senare förstår
enkel filtrering. Albukases, död i Cordova 1122, beskrifver noggrannt
de destillationsapparater, som voro i bruk på hans tid för destillation af
rosenvatten, vinättika och vin, men om alkohol förekommer intet.
Avicenna (978—1036), Avenzoar (1160) och Averroes (1150) tala också
om destillation. Hos araberna användes destillationen egentligen för att
erhålla terpentinolja ur kåda och beck samt för framställning af
rosenvatten och vällukter ur växter. Ångorna uppfångades i hjelmen på
destillationsapparaten, hvilken för ändamålet afkyldes med fuktade tyglappar.
Fig. 3. Fig. 4.
Destillationen under medeltiden. Den äldsta kända skrift,
hvari det specielt är fråga om vindestillation och alkohol, stammar från
12:e seklet, och det heter der: »Om man blandar rent och mycket starkt
vin med 3 delar salt och uppvärmer det i kärl, afsedda härför, erhåller
man ett brännbart vatten, som brinner utan att antända det ämne,
hvarpå det befinner sig.»
Från 12:e eller 13:e seklet finnes en bok, som handlar om elden,
af Marcus Graecus, hvilken uppges såsom upptäckare af den grekiska
elden, men sannolikt blott antecknat ett sedan århundraden kändt
recept derpå, ty den grekiska elden synes hafva varit känd redan af
Konstantin den store. För dem, som forskat i dessa saker, är det
bekant, att den grekiska elden, som spelade en vigtig roll vid Konstan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
