Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
af visse Kulhydrater, der tjener som Næring for Bakterierne, bar fremmet
disses Virksomhed i boj Grad. Almindelig Glucose (Druesukker) har vist
sig meget virksom i denne Henseende; i endnu hojere Grad har det
været Tilfældet med Vedsukkeret (Xylose), hvilket ikke er uden
Betyd-ning når man erindrer, at de i den naturlige Jord værende Planterester
(Rodtrevler og formuldende Cellulose) just er rige på slige
vedsukkerdan-nende Kulhydrater (Pentosaner).
Bac. fluorescens liquefaciens udmærker sig i de anforte Forsog ved
kun at have givet en ringe Forogelse af Benmelets Virkning, der for
Kornproduktionen er så godt som umærkelig. Da den andet Steds fra
er kjendt som en kraftig Denitrificationsbakterie, er der neppe T vi vi om,
at den her ikke blot ikke har virket oplosende på Fosforsyren, men også
har överfort Storstedelen af det tilsatte Kvælstof i Gasform — en
For-modning der blev stöttet ved særlig Forsog, hvor Fosforsyren gåves som
Superfosfat, KvælstofTet som Chilesalpeter og der foretoges en stærk
Infektion med nævnte Bakteriekultur. Havren ud viklede sig kun langsomt,
og gav ved Hostningen et Ud bytte, der beregnet på 10 Kar var 120 Gr.
Korn og 186 Gr. Halm, altså betydelig mindre end i uinficeret Tilstand.
Det synes nu klart, at når man til slige Kulturforsog fremstiller
Forsogsj orden ved Torring, Blanding, Sigtning, ofte også Ud Vaskning og
Sterilisation af naturlig Jord, så vil man let resikere at gjore et Indgreb
i Jordens Bakterieflora, men sel v afset herfra er denne Flora antagelig
af så varierende Art, at man i den kan have Förklaringen på de ofte
modstridende Resultater, som man erholder ved iovrigt lige omhyggeligt
udforte og pålidelige Forsog.
Vi har her skimtet en af de såkaldte »Tilfældigheder», som Jorden
gjemmer i sit Skjod, og som antagelig vil kunne åbenbare endnu
mangen Gåde for os.
Ytterligare om benmjölet.
Af H. G. Söderbaum.
I de senaste häftena af denna tidskrift har prof. J. Sebelien under
titeln »Striden om benmelet» offentliggjort en synnerligen intressant och
sakrik exposé af den ur teoretisk icke mindre än ur praktisk synpunkt
viktiga benmjölsfrågans historiska utveckling. Då ifrågavarande uppsats
ursprungligen utarbetats i form af ett för en norsk åhörarekrets afsedt
föredrag, har man rimligtvis icke kunnat vänta eller begära, att däri
något särskildt afseende skulle fästas vid de inlägg i nämnda fråga, som
under årens lopp framkommit från svensk sida. Då emellertid dessa
inlägg — äfven om de för en utanför stående kunna förefalla allt för
obetydande att erhålla plats i en allmän öfversikt, sådan som den af hr
Sebelien lämnade — likväl för en svensk läsekrets icke torde sakna allt
intresse, har jag vågat försöket att i det efterföljande framhålla några af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
