Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1893 uppnåddes åter förståelse mellan de amerikanska och tyska
producenterna. Och då detta aftal ännu eger bestånd, hafva de år 1893
fastställda priserna sedan dess oförändrade kunnat bibehållas (6 m. pro kg.).
Priset på bromJcalium anslöt sig väl i allmänhet till priset på brom,
dess viktigaste beståndsdel. Delvis förmådde det dock följa en
själfständig rörelse. Trots stabila brompris kunna vi t. ex. under de
sistförflutna åren iakttaga en stark prisstegring på bromkalium, som väl
hufvudsakligast är att hänföra till större efterfrågan på sydafrikanska och
andra krigsskådeplatser.
Jod, sorn tillhör de få kemikalier, för hvilka man nu för tiden fordrar
ett högre pris än i början af 60-talet (27 m. 50 pf. pro kg. i September
1900 emot 24 m. pro kg. i Januari 1861), brukar man numera till
största delen framställa ur chilesalpeterns moderlutar, om man frånser
framställningen ur hafstång i Frankrike, Skottland och Norge och nyligen
äfven i Japan.
Då joden sedan midten af 60-talet genom spekulationens ingrepp
drifvits i höjden (år 1865 ännu 24 m. pro kg.), uppnådde den sitt högsta
pris år 1872 (102 m. pro kg.). Försäljningen af hela den chilenska
produktionen hade då kommit i händerna på en Londonbank, som i
samförstånd med den franska jodkoalitionen samt de norska och skottska
producenterna bestämde priset.
Visserligen antog den peruanska produktionen allt större dimensioner,
och med tiden vann äfven i Frankrike och Skottland en fördelaktigare
framställningsmetod insteg genom förbränning af kelp i slutna rum.
Det oaktadt förmådde ej denna förbättrade framställning åstadkomma
motsvarande billigare pris, emedan monopolisationssträfvandena
paralyserade det viktiga inflytande som, i fråga om andra kemiska produkter,
förändrade produktions- och andra konjunkturförhållanden äro i stånd
att utöfva.
De år 1883 och 1884 af jodsyndikatet fastställda, jämförelsevis
ganska låga prisen (16 m. 50 pf. resp. 15 m. 50 pf. pro kg.) riktade
sig mot den norska och franska produktionen, då man nämligen en gång
för alla ville gifva nådestöten åt insamlingen af kelp såsom foga
användbar, men till en del också mot den utom konventionen stående
konkurrensen i Chile, som alltjämt ville göra sig märkbar. Jämförelsevis
stabila pris (34 m. pro kg.) rådde från 1885 till 1897.
Men då Japan, som ännu kort förut tagit sitt behof af jod från den
europeiska marknaden, å sin sida började framställa jod ur den massvis
vid dess kuster förekommande hafstången, förmådde ej ens jodsyndikatet
förhindra det ganska betydande prisfall (från 34 m. till 29 m. och senare
27 m. 50 pf. pro kg.), som jod under de tre sista åren måst upplefva.
För fosfor spelade råmaterialet ingen så betydande rol i jämförelse
med kostnaden för den i och för framställningen nödvändiga svafvelsyran,
kolet o. s. v. Under det man förr uteslutande utgick från ben såsom
råämne, ger man nu för tiden alltmera företräde åt de billigare
mineral-fosfaten framför de dyrare benen. Detta på grund af de senares
utbredda användning till framställande af gödsjlngsämnen. Den mesta
fosforn får användning vid tändsticksindustrien. Specielt i Tyskland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
