Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Uti B: 0.07 % aceton, 0.37 % ättiksyra, 1.4 % estrar och 4—5 % reten.
Af kolvätena hörde e:a 20 % till fettserien och c:a 80 % till den aromatiska.
Hvarken uti A eller B funnos &#ajfee-baser eller Stfa/yeZ-föreningar.
Uti boktjäran funnos 10.5 % guajakol. Ur den böhmiska erhöllos c:a
7.5 % kreosot.
Författaren uttalar den förmodan, att den norska retorttjäran på
grund af sin höga fenolhalt möjligen kunde bli ett bra råmaterial för
farmaceutisk kreosot.
Ta1). IV: Torr destillation af olika trätjäror:
Sp. vikt
Lätt olja ,0 med vatten0
Tung olja
%
Beck
»/
A
Förlust
o/ /o
!
A: Norsk retorttjära...............tjock,illalukt. l.o? l 16.3 56.8 | 20.o 6.6
B- Tjärdals, fr. Gudbraiidsd. ... » aromat. l.oe | 23.8 60.7 7.2 8.2
C: » » Valders ......... » » Lör, j 22.6 53.o j 9.8 14.7
D: Finsk tjära ..................... » » Los \ 23.o 59.2 j 10.7 l 6.9
E: Löfträtjära (fr. Berlin) ...... mindre tjock 1.19 21.6 30 6 j 43.9 3.9
F: Barrträtjära (fr. Böhmen)... tjock 1.12 16.o 20-8 j 58.o 5.2
G: Retorttjära (härkomst obek.) tunnare j 1.04 | 27.2 26.8 j 41.i j 4.9
Lösligheten af tj ärorna A—E (tab. IV) undersöktes. Uti is ättika
löste sig alla klart. Uti benzol löste sig den finska tjäran (D) och äfven
C ofullständigt, de öfriga nästan fullständigt. Uti Jcolsvafla löste sig
alla ofullständigt eller obetydligt. Uti terpentinolja löste sig alla klart
utom den finska, hvilken endast obetydligt gick i lösning. Uti eter
löste sig endast B klart; de Öfriga ofullkomligt. Uti kloroform löste
sig B och E klart; de öfriga ofullständigt. Benzinextrakt af tjäran
försatt med kopparacetat gaf grönfärgning utom vid D. Vattenextrakt med
anilin och saltsyra färgades vid alla rödt.
Författaren uppehåller sig också något vid olika tjärors
handelsvärde. Från fabriken, som levererade försökstjäran A, norsk retorttjära,
meddelades, att denna tjära hade vana och fördom emot sig. Redan till
det yttre skilde sig ock denna tjära genom annan färg och konsistens
äfvensom genom en penetrant, obehaglig lukt från den finska, hvilken
hade en aromatisk lukt. I kemiskt hänseende visade sig emellertid ingen
särkildt påfallande olikhet mer än i fråga om mängden af vattenlösliga
fettsyror. Genom skakning af l vol. tjära med 5 vol. vatten och titrering af
vattenlösningen bestämdes fettsyremängden och beräknades såsom
ättiksyra, hvarvid erhöllos de siffror, som tab. V upptager.
Tab. V.
A: Norsk retorttjära .,......................................... 1.95 %
B: Tjärdals, fr. Gudbrandsdalen ....................... 0.20 »
C: » » Valders .................................... 0.43 »
D: Finsk tjära .....................„............................. 0.12 »
E: Löfträtjära (fr. Berlin)..................................... 4.54 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
