Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Författaren afslutar sin uppsats med följande uttalande: »Förr
trodde man, att vid torrdestillation af trä först acetylen bildade sig och
senare vid högre temperatur de större atomkomplexerna. Denna
uppfattning motsäges på senare tiden, och det synes åtminstone vara säkert,
att de aromatiska föreningarna bildas direkt. Huru det nu än må
förhålla sig härmed, så var det vid föreliggande arbetes många
manipulationer intressant att iakttaga, hvilka förändringar temperaturen
förorsakade hos de i tjäran förekommande ämnena. Genom behandling vid
högre (resp. lägre) temperatur — t. ex. ledning genom rör, hvilkas
temperatur regleras — skulle man säkerligen kunna förvandla många
nu värdelösa ämnen till nyttiga.
Såsom man så småningom erhåller öfversikt öfver de i trätjäran
befintliga föreningarna och vinner klarhet öfver uppkomsten af de
kemiska produkterna vid tj är bildningen, så skall man med tiden också
mer och mer få i sin makt att höja utbytet af de önskade ämnena.»
Dessa båda arbeten utgöra, som synes, värdefulla bidrag till
trätjärans kemi men visa på samma gång, att här ännu mycket återstår
att göra.
Den olikhet, som förefinnes mellan tjärdalstjära och retorttjära,
torde till någon liten del kunna förklaras däraf, att den förra delvis
består af extraktivämnen, medan den senare helt och hållet varit i
ångform. Torrdestillationen i tjärdalen börjar nämligen upptill och
fortskrider nedåt. De oljor, som nu först bildas och kondenseras på det
nedanför varande, ännu kalla träet, sippra öfver detsamma, upplösa
därvid hartsämnen o. dyl. och rinna slutligen ut nedtill såsom tjära.
Hetorttjärans obehagliga lukt tyder på sekundärreaktioner,
förorsakade af tjärångornas beröring med den heta retortväggen. Torrdestilleras
tjära eller beck, så uppstå alltid oljor af mycket obehaglig lukt. Den
från kolugnarna vid Domnarfvet af mestadels torrfuru erhållna tjäran
har en aromatisk lukt, och torde man häraf kunna sluta, att de i dessa
ugnar en gång bildade ämnena icke utsättas för någon öfverhettning.
Tj artill verkningen har fordomdags spelat en viktig roll bland
Sveriges näringar. Att så för närvarande icke är fallet, beror ingalunda på
att råmaterialet tagit slut, ty detta är alldeles icke händelsen, utan
orsakerna äro andra. Då i forna dagar Sveriges export af tjära blomstrade,
synas de nordiska länderna ha varit nästan ensamma om denna
tillverkning, men efter hand började andra länder konkurrera, och på
senare tid har härtill ytterligare kommit, att den största konsumentens,
Skeppsbyggeriets, behof af trätjära blifvit reduceradt till ett minimum,,
sedan man alltmera öfvergått från trä- till järnfartyg.
Tjäran framställdes uteslutande af furustubbar i tjärdal och
tillverkningen utgjorde i de skogrikare bygderna en utvecklad hemindustri.
Såsom sådan torde tj artill verkningen knappast komma att ånyo blomstra,
men väl såsom fabriksindustri, då den ved som nu, utan tillgodogörande
af några biprodukter, kolas i tusentals milor i skogarna, i stället
sammanföres till centralplatser och kolas på rationellt sätt.
Uti den ofvan nämnda uppsatsen i Teknisk Tidskrift 1897 heter
det: »Orsaken till, att trätjäran blifvit så styfmoderligt behandlad i littera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
