Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fritz Gottschalk Johannessen
föddes den 24 Juli 1860 å Sörbytorp i Kristianstads län. Föräldrarna
voro landtbrukaren Wiking J. och hans hustru Karin Nilson. Efter
afslutade skolstudier i Kristianstad aflade J. mogenhetsexamen därstädes
1879. Vid Upsala universitet ägnade han sig åt studiet af kemien och
aflade fil. kandidatex. 1883. Efter att under åren 1884—1885 dels
hafva arbetat vid Kalmar kemiska station, dels studerat vid Alnarps
landtbruksinstitut, upprättade han 1885 i Kristianstad egen kemisk
station, som snart erhöll anslag af länets hushållningssällskap. 1891 utsågs
han till kontrollant vid brännvinsdenatureringen, 1894 utnämndes han
till öfverkontrollör vid hvitbetssockertillverkningen och 1903 äfven vid
maltdryckstillverkningen. Johannessen var inom Kristianstad anlitad
för flera kommunala värf och förvärfvade genom sitt mångsidiga intresse,
sitt anspråkslösa och gladlynta väsen många och trofasta vänner, som
stodo sörjande vid hans, mänskligt att döma, för tidigt öppnade graf d.
5 sistlidne September. Gift sedan 1887 med Elisabeth Maria Augusta
Gad efterlämnade han utom maka en son och två döttrar.
Johan Gustaf Wiborgh
var född den 28 April 1839 i Vadstena, där hans fader, sedermera
kyrkoherden i Ekebyborna och Ask, C. G. Wiborgh, då var skolrektor. Hans
moder hette Maria Ölander. Efter några års studier 1855—58 vid Upsala
lyceum aflade han studentexamen 1858 och genomgick därefter 1858—61
Teknologiska institutets fackskola för kemisk teknologi och sedan
bergsexamen i Upsala 1865, hvarefter han genomgick Falu bergsskola 1865—66.
Från denna tid tjänstgjorde han som lärare först vid Falu och sedan
vid Filipstads bergsskola, tills han 1884 utnämndes till lektor i metallurgi
och hyttkonst vid Tekniska Högskolan. 1892 blef han professor i samma
ämnen och öfvertog undervisningen i järnets metallurgi. Äfven inom den
praktiska järnhandteringen hade W. varit verksam såsom bruksförvaltare
och bergsingeniör, och var under flera år, 1877—83 t. f. bergsvärdie vid
Sala silfververk. Inom bergsanalysen har han gjort flera betydelsefulla
inlägg, och särskildt har hans nya kolorimetriska svafvelprof för järn vunnit
erkännande bland fackmän. W. var en mycket uppfinningsrik man,
hvarom bland annat hans luftpyrometer och termofon (äfvenledes en pyrometer)
samt kanske i ännu högre grad det s. k. Wiborghsfosfatet bära vittne.
W. har offentliggjort många vetenskapliga arbeten och var en erkänd
auktoritet på sitt område. Såsom lärare framstod han genom ett flärdfritt
och lättfattligt föredrag på samma gång hans hjärtegodhet tillvann honom
elevernas personliga tillgifvenhet. I vänkretsen var han glad och
skämtsam, och många inom Kemistsamfundet minnas fullväl, huru han helst
i sällskap med sin gamle vän och ämbetsbroder lektor Särnström kunde
njuta af några timmars kamratligt umgänge och gladt samspråk.
Särnström’s bortgång 19/4 1902 var ett kännbart slag för Wiborgh, som efter
mindre än ett år, den 16 sistl. Mars, följde honom i grafven. W. var sedan
1872 gift med Ingrid Hallin, som jämte två söner och en dotter öfverlefva
honom. Han var R. N. O. och sedan 1899 ledamot af Vetenskapsakademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:00 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1903/0232.html
