- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
30

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

och man kan väl utan öfverdrift säga, att de förhoppningar, som han
knöt vid den nyupptäckta acetylenen, nu gått i fullbordan. Att märka
är äfven, att acetylen framställes ur kalciumkarbid, en fullt inhemsk
produkt, något som benzinen ej blifver, äfven orn man kallar den solin.

Trädestillation och kolning.

Af Ernst Larsson.

Man torde utan öfverdrift kunna säga, att ingen kemisk process
utföres i Sverige i större skala än trädestillationsprocessen, men detta
oaktadt är det kemiska resultatet af densamma skäligen obetydligt. Träet
torrdestilleras här uteslutande för kolets skull, hvilket det världsberömda
svenska järnet till en god del har att tacka för sina utmärkta
egenskaper, men träets öfriga sönderdelningsprodukter få, utom i några enstaka
undantagsfall, bortgå i luften såsom milrök.

Järnverken i Sverige, hvilka årligen förbruka omkring 45,000,000
hektoliter af det dyrbara bränslet träkol, ha naturligtvis all anledning
att intressera sig för en rationellare kolning genom biprodukternas
tillvaratagande, samt för värmets bättre utnyttjande, för att nedbringa den
dryga utgiften för kolet. Sedan några år gör sig ock en sträfvan i denna
riktning märkbar.

De träslag, som utgöra råmaterialet till hyttornas kol, äro nästan
uteslutande tall och gran, och biprodukterna, hvilka här närmast komma
i fråga, äro: metylalkohol, ättiksyra (ättiksyrad kalk) och tjära.

Huru omlagringarne inom träsubstansens molekyl vid
torrdestillationen försiggå, är föga utredt. Sammansättningen af barrträ, sådant det
här i landet vanligen kommer till kolning, kan för den vattenfria,
organiska substansen antagas vara lika med den af Åkerman (Järnk. Ann.
1891, 339) angifna: 51.6 % C, 6.5 % H och 41.8 % O. (Andra träslag
afvika heller icke mycket härifrån). Jfr P. Klason: Tekn. Tidskr.
Extrah. 1896.

Denna sammansättning motsvarar ungefär C43H65026 och af
densamma framgår, att ju mera väte, som i förening med syre vid
kolningsprocessen bortgår såsom vatten, desto mera kol erhålles. Bortgå åter
föreningar af H och O med C i form af kolväten, koloxid, kolsyra eller,
andra föreningar, så minskas tydligen kolutbytet.

Enligt H. Muller (Hofmann: Wiener Ausstellungs-Bericht) är
barrträets sammansättning i afrundade tal följande:

Granved: Tallved:

lufttorkad vattenfri lufttorkad

Cellulosa.........,.............. 57.0 % (vikt) 66.1 % (vikt) 53.3 %’(vikt)

Lignin.......................... 26.8 » 31.2 » 28.2 »

Harts........................... 1.0 » 1.2 » 1.6 »

Vattenlösligt.................. 1.3 » 1.5 » 4.0 •» •

Vatten........................... 13.9 ________––-______ 12.9 »

100.0 100.0 100.0.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free