Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
af fosforescens, magnetisk deviation m. m., och lian yttrade sig,
anledning häraf på följande sätt: »Vi hafva i verkligheten hunnit frstm
till en gräns, hvarest materie och kraft synas öfvergå i hvarandra, ett
dunkelt område, som ligger emellan det kända, och det .okända» Jag
har anledning tro, att framtidens största vetenskapliga problem skola
finna sin lösning på detta gränsområde eller till och med på andra sidan
därom; det är där, synes mig, som man har att söka de högsta former
af verklighet, som på samma gång äro de finaste, märkvärdigaste och
på följder rikaste.» , ,
Det var ej förrän 1881 som J. J. Thomson lade grunden till den
elektrodynamiska teorien. I en mycket märkvärdig artikel i Philosophical
Magazine förklarade han glasets fosforescens under inverkan af
katod-:ströramen genom de plötsliga förändringar som försiggå i det magnetiska
fältet i följd däraf, att katodpartiklarna kvarstanna vid sitt anslag mot glaset.
Den teori, som nu allmänt medgifves såsom berättigad, enligt
hvilken våra kemiska element bildas af en enda ursprunglig substans,
försvarades af Crookes, då han 1888 var president i Chemical society. Han
talade då, å propos elementens uppkomst, om »ett oändligt antal oändligt
små partiklar, som så småningom bildas genom afsättning ur en formlös
massa och röra sig med oerhörd hastighet i alla riktningar.»
Han sökte också visa, att elementaratomerna själfva hade kunnat
förändra sig från första ögonblicket af deras tillkomst, att de primära
rörelser, som äro grunden till atomens tillvaro, kunde undergå en
långsam och oafbruten modifikation, att till och med de sekundära rörelser,
som framkalla de verkningar, vi kunna iakttaga, såsom kaloriska, kemiska,
elektriska etc., till en viss grad kunde undergå liknande förändringar,
och han visade, att de kemiska elementens atomer sannolikt ej hafva
en evig tillvaro utan med skapelsen i öfrigt dela de egenskaper, som
leda till aftynande och död.
Han utvecklade också samma tankegång i en föreläsning inför Royal
Institution 1887, hvari han framställde den hypotesen, att atomvikterna
ej äro oföränderliga kvantiteter.
Bland engelska forskare, som omfattat föreställningen, att de kemiska
atomerna äro sammansatta om också icke sönderdelbara, nämner han
Herbert Spencer, Srodie, Graham, Stoltes, lord Kelvin, Lockyer,
G-ladstone, hvadan denna föreställning liksom »ligger i luften» och blott
behöfver mera utvecklas och preciseras. Vår tanke vänjer sig småningom
vid idéen om elementens uppkomst, och många forskare anstränga sig
att komma problemet rörande den kemiska atomens upplösning närmare
in på lifvet. Alla brinna af längtan att se portarna Öppna sig till det
hemlighetsfulla land, som man är alltför angelägen att beteckna
såsom det »okända» och »outransakliga». r
En annan sida af Crookes’ dröm rör den elektriska teorien för
materien. För att nu förbigå både Faraday och lord Kelvin,
förekommer i juni 1875 en artikel i Fortnightly Review, hvari denna teori
för första gången tydligt uttalas. Författaren är Clifford, en man som
med många andra förgångsmän delar »den ädla oturen att vara född
fore sin tid». Clifford säger: »man har anledning tro, att hvarje materiel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
