Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Finansdepartementet 1894, upptogo samtliga en beskattning, som var lika
för storindustrien och den mindre, så att allt malt beskattades lika per
kg. Som sagdt var det den svenska bryggeriindustriens representation,
d. v. s. Svenska bryggareföreningen, som på sitt program upptog den
progressiva beskattningen. Samma tanke upptog 1902 års kommitté i
sitt förslag, utan att det härutinnan yppade sig någon som helst
meningsskiljaktighet inom kommittén, där alla ansågo det i högsta grad rättvist.
Till följd af den omnämnda sammanjämkningen, hvarigenom man
tilllika sökt få fram en större rättvisa vid beskattningen, har emellertid
progressionen blifvit alldeles för långt utsträckt. Den progression, som
förekommer i andra länder, håller sig inom betydligt trängre gränser. Den
längst gående progressionen förekom förut i Wiirtteinberg med den lägsta
siffran 8 pf. och högsta 12.5 pf. per kg.; i procent räknadt 80 % och
125 X- Hos oss är den lägsta siffran 2 öre och den högsta 12 öre,
alltså en betydligt större utsträckning till förmån för den mindre
industrien, än hvad något annat land känner till. För min egen del vill
jag hafva framhållit, att jag icke anser detta vara något lyckligt grepp.
Det kan icke precis vara till fördel för vare sig staten eller för
industriens sunda utveckling att allt för mycket gynna den allra minsta
industrien och på detta sätt uppamma en mängd småbryggerier.
Tänka vi på hvad skatten betyder för ett större bryggeri, så blir 12
öre per kg. malt så godt som precis l öre per halfbutelj öl. Men för
en skatt af 2 öre per kg. malt ställer det sig helt annorlunda, det blir
blott en bråkdel af l öre. För min del anser jag alltså, att
progressionen utdragits för långt, men vill framhålla, att orsaken härtill låg i
en önskan att skipa rättvisa i ett annat afseende, nämligen utjämnandet
af konkurrensmöjligheterna.
Sedan jag nu redogjort något för tillkomsten af och
hufvudprinci-perna för denna beskattning, kunde det kanske vara af intresse att visa,
huru kontrollen öfver bryggerierna är anordnad, och principerna för
densamma. Om vi då först hålla oss till de skattepliktiga bryggerierna, så
skall där allt malt, som användes för tillverkning af maltdrycker,
uppvägas å automatisk våg, och skall som sagdt skattens belopp beräknas
efter denna vågs anvisning. Här i landet äro för detta ändamål
godkända två slags automatiska vågar, den ena af firman Hennefer
Maschinenfabrik C. Reuer & Reisert i Hennef a. d. Sieg, den andra af
firman folie i Magdeburg. Dessa vågar äro synnerligen intressanta såsom
vågar betraktade, i synnerhet den första af dem, som kallas »chronos».
Den har visat sig vara en ovanligt god och präktig våg, under det att
Polte-vågeu är en ny våg, för hvars konstruktion goda principer ligga
till grund, men som har något fel i fabrikationen, hvad det nu kan vara,
så att den visat sig nyckfull och icke så alldeles säker i alla funktioner
utan ibland strejkar. Dessa vågars känslighet är mycket stor. Man har
till och med kommit så långt, att Kontroll- och justeringsbyrån
före-skrifvit, att en sådan våg icke får slå fel på mer än x/4 procent. Så
förefinnas säkerhetsanordningar, för att man icke skall genom yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
