Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
länder, som tillhöra meterkonventionen, ha måst skaffa sig kopior af
denna arkivmeter. Anskaffningen och kompareringen af dessa kopior
med arkivmetern var meterbyråns ursprungliga uppgift och tog omkring
14 år af mycket träget arbete. Oafsedt själfva kompareringen kräfdes
det många försök och räkningar, innan man funnit den form, som skulle
göra meterstången så stark som möjligt. Resultatet blef, att den fick
en genomskärning, som liknar ett X, vidare kräfdes en mängd kemiska
undersökningar för att utröna hvilken metall som var bäst, tills man
slutligen fann, att en legering af 9 platina och l iridium bäst
motsvarade behofvet, men det skulle vara en från andra inblandningar
alldeles fri legering. Sedan meter byrån fått ett passande material och
lämplig form på metern, gjorde den äfven typer af samma legering för
kilogrammet. Dessa kilogram typer äro små cylindrar utan knapp med
ett nummer inetsadt. När allt detta var undanstökadt, har meterbyrån
i alla fall haft fullt upp att göra. Den har nämligen sysselsatt sig med
att finna ett naturmått, som, om så olyckligt skulle vara, att
arkivmetern blefve förstörd, kan läggas till grund vid förfärdigandet af en ny,
utan att man behöfde företaga några omfattande experiment. Ett sådant,
mått*) har man funnit i våglängden för den röda linien i kadmiums
spektrum, hvilken är mycket begränsad och så stor, att l m. = 1,553,163.5 Å.
Meterbyrån kom också, vid sina försök att finna en metall, som skulle
kunna ersätta den dyra platinalegeringen, att undersöka legeringar af
nickel och stål, och en sådan med 35.7 %’ Ni visade sig alldeles
utmärkt och hade dessutom en mindre utvidgningskoefficient för värme
än någon annan känd metall eller metallegering.2) En mängd
vetenskapliga institutioner hafva på sista tiden skaffat sig decimetermått af
sådant nickelstål med delningar i centimeter, millimeter och till och med
Y10 millimeter. Man kan förstå, att det ej är lätt att anbringa en skala»
hvari afståndet mellan skaldelarne blott är YIO mm. Alla dessa mått
äro, när de utlämnas från byrån, försedda med komparationsbevis,
angifvande felen, där sådana förekomma.
Meterbyrån har också att periodiskt verifiera de olika ländernas
rikslikare, d. v. s. jämföra dem med arkivprototyperna; man skulle
nämligen kunna föreställa sig, att det ämne, hvaraf de äro gjorda,
undergår en långsam förändring, eller att de blefve utsatta för nötning på
ett eller annat sätt.
Vår rikslikare för kilogrammet har vid förnyad jämförelse med
prototypen i Paris visat en ökning af 0.007 mg., en kvantitet, som dock
näppeligen torde hafva någon reell betydelse utan snarare ligga inom
observationsfelen.
Äfven har byrån förfärdigat en del mätband, afsedda för basmätning
vid s. k. triangelmätning. På Spetsbergen har man vid sista
gradmätningen, för utrönande af jordens afplattning mot polen, användt en sådan
af 24 mrs längd af nickelstål och komparerad på meterbyrån. Det är
svensken E. Jäderin, som först föreslagit och användt sådana bas-
’) Se denna tidskrift X, 6 o (1898).
2) » » » » 62 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
