Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
men likaväl som man infört namnet liter på 1,000 kbcm., kan man ju
supplera systemet med det mycket bekväma ordet ton för 1,000 kilo;
i verkligheten begagnas ordet ton inom de länder, som antagit
metersystemet just för 1,000 kilo, i England och Amerika däremot för 1,016 kg.
I så godt som alla statistiska arbeten förekommer ordet ton och
betyder då efter omständigheterna 1,000 eller 1,016 kg. Ordet ton kan
således sägas ha vunnit burskap i alla civiliserade länder, och, då så är,
kan man ej få något bättre namn för 100 kg. än deciton med
förkortningen dt., och det hade varit synnerligen önskvärdt, att äfven
Tyskland antagit detta beteckningssätt. I Sverige har det varit i bruk många
år inom statistiska och andra afhandlingar.
Med undantag af Kina har numera så godt som alla länder del i
meterbyrån, men flera hafva ej ansett sig ännu kunna antaga
metersystemet, nämligen England, Förenta Staterna, Ryssland och Danmark.
Hvad veta vi för närvarande om de af
mikroorganismer förorsakade kemiska processerna
i åkerjorden?
Af H. G. Söderbaum.
Den vetenskapliga verksamheten på jordbakteriologiens fält har på
senare åren varit synnerligen liflig, men såsom ofta händer just inom
forskningens ifrigast bearbetade områden, äro de erhållna resultaten
stundom ganska motsägande. En öfversikt af hvad som å ena sidan
är att anse såsom vetenskapens fullt säkra landvinningar och å andra
sidan endast har karaktären af mer eller mindre obevisade hypoteser,
torde därför icke alldeles sakna sitt gagn eller intresse. Efterföljande
sammanfattning är i detta syfte väsentligen utarbetad på grundvalen af
Behrens’ »Neuere Fortschritte der Bodenbakteriologie».1)
Att åkerjorden är bebodd af ett utomordentligt stort antal
mikroorganismer: svampar, bakterier och alger, och att dessa organismer
medelbart eller omedelbart äro af största betydelse för kulturväxternas
utveckling och trefnad, är sedan åtskilliga år tillbaka med säkerhet bekant.
Bekant är vidare, att kväfvet, det inom gödselläran betydelsefullaste af
alla grundämnen, i naturen undergår ett ständigt kretslopp, som i snart
sagdt alla sina delar regleras genom dylika mikroorganismers verksamhet.
Vissa bakterier ha egenskapen att öfverföra luftens fria kväfve till
organiska kväfveföreningar. Andra i marken lefvande organismer öfverföra
det organiskt bundna kväfvet till ammoniak, som i sin ordning genom
nitritbildares och nitratbildares successiva verksamhet syrsattes till salpeter
-syrade salter. Ännu andra mikroorganismer ha förmågan att såväl ur
nitraten som äfven ur ammoniaken uppbygga kväfvehaltig organisk
substans, en process, hvarigenom särskildt salpeterkväfvot kvarhålles i marken
och skyddas för en allt för hastig utlakning genom nederbörden, låt vara
J) Mitteilungen der Deutschen Landwirtschafts-Gesellschaft 19 (1904), s. 181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
