Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
för sig är mycket dåligt värmeledande. Med krossande malningsverktyg
kan den ej finpulvriseras; i en valskvarn blir den elfenbenshård.
Sedan 1835 intill våra dagar hafva nästan hvarje år olika förslag
framställts för tillverkning af mjölkmjöl. Af sålunda föreslagna metoder
synas dock endast de följande hafva fått praktisk användning:
1) Upprepad intorkning af mjölken i skorpmjöl. Skorpmjöl fuktas
med mjölk och torkas i varmluft under ständig omröring. Efter
torkningen, hvars fullständighet fastställes genom Vägning af skorpmjölet
före och efter torkningsoperationerna, fuktas massan ånyo med mjölk
och torkas, hvilka operationer så många gånger upprepas, att en produkt
med c:a 50 X mjölksubstans erhålles. Metoden har fått användning i
Schweiz och Frankrike till s. k. Kindermehl m. fl. preparater. I Amerika
finnas fabriker, som arbeta efter denna metod, men i stället för
skorp-mjöl användes hafremjöl, stärkelse och dylikt.
2) Mjölken förkoncentreras i vanlig vakuumapparat till siraps
konsistens och blandas i redan framställdt mjöl af mjölk och torkas i
varm luft. (Amerikansk och tysk metod.) Första produkten göres med
tillhjälp af mjöl af cerealier resp. skorpor samt får gå rundt så länge,
att till slut oblandad mjölksubstans erhålles. Naturligtvis måste ett stort
öfverskott på mjöl ständigt finnas, och utgör detta en besvärande barlast.
3) Mjölken förkoncentreras i vakuum och torkas till torrhet på
plattor i vakuumskdp (tysk metod; användes vid flera tyska fabriker). Denna
metod lider af svårigheten att aflägsna den intorkade substansen från
plattorna och uppsamla densamma, hvarjämte, då mjölken icke kan
intorkas i tjocka lager, betydligt stor intorkningsyta måste användas, om
kvantiteter skola på detta sätt produceras. Den har därför knappast
fått annan användning än till Jaboratoriepreparater.
4) Mjölk fryses med kylmaskiner samt centrifugeras i afkylda
cen-trifuger, hvari iskristaller med blott ringa mängd serum kvarstanna. Efter
2 frysningar kan en ganska koncentrerad lösning erhållas, som sedan
intorkas på plattor i vakuum. (Användes i Amerika af The cold
process Comp.) Metoden är dyr och gifver dåligt utbyte, hvarjämte produkten
ej har mjölksubstansens naturliga sammansättning samt blir svårlöslig.
5) Mjölken intages i kopparkärl med stort stigrum och genomblåse*
med varm luft, tills sirapskonsistens uppnås. Öfverföres sedan i en
roterande trumma, som äfvenledes genomblåses med varm luft. Sedan stora
stycken erhållits, krossas dessa till nötstorlek och torkas på samma sätt
i en ny trumma, krossas nu till sädeskorns storlek och torkas vidare till
full torrhet. Denna metod, som utarbetats af amerikanen Campbell, var
den första, som fått större användning. Fabriker, tillverkande intill 5
ton mjölkmjöl pr dag, äro byggda efter denna metod. Produkten skadas
något under de många manipulationerna. Anläggnings- och
arbetskostnader äro jämförelsevis stora.
6) Ekenbergs metod. Denna metod utarbetades 1900, och grundar
sig på mjölkens fullständiga intorkning i en särskildt för ändamålet
konstruerad apparat vid låg temperatur (c:a 40° C.) i vakuum under kort
tid (Y2—3/4 minut). Apparaten lämnar kontinuerligt en produkt, som
blott håller ett par procent af ursprungliga vattenhalten (mjölksockrets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
