Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en egen analysmetod för superfosfat, så länge det ännu förekommer,
att sådana importeras från utlandet. Då det emellertid finnes utsikt
för, att våra inhemska fabriker snart nog skulle kunna fylla landets
behof af superfosfat, torde man i detta fall numera icke behöfva taga
synnerlig hänsyn till de utländska fabrikaten.
Det förtjänar också framhållas, att den svenska metoden ingalunda
är i saknad af bestämda företräden. För det första tager den betydligt
kortare tid i anspråk, och för det andra utgår man vid analysen från
en tämligen stor kvantitet af profvet, nämligen 5 gram, hvarigenom
man vinner ökad säkerhet för, att olika kemister skola komma till samma
resultat vid analys af ett större parti superfosfat. Om man vid analys
af tekniska produkter måste utgå från endast l å 2 gram, har man i
själfva verket ganska liten garanti för att analysen är ett uttryck för
varans verkliga medelsammansättning.
Borås i november 1904.
Om exsickatorn och mjölkmjölet.
(Kort resumé af föredrag i Kemistsamfundet den 18 nov. 1904.)
Af Martin Ekenberg.
Om man granskar den äldre kemiskt-tekniska litteraturen och
särskildt patentlitteraturen, skall man finna, att många gånger framställts
förslag till att göra en handelsvara af mjölkens torrsubstans. Tanken
härpå daterar sig längre tillbaka än tillverkningen af kondenserad mjölk
(koncentrerad mjölk i flytande form), en industri, som fick särskildt
uppsving på 1860-talet.1) Säkert är, att försök att framställa mjölkens
torrsubstans föregingo de försök, som blefvo grundläggande för nämnda
industri. Med dåtida tekniska hjälpmedel lyckades man emellertid ej få
en användbar produkt med rimliga tillverkningskostnader, hvaremot det
visade sig lättare att framställa den koncentrerade mjölken. Redan 1835
framställde engelsmannen Neivton mjölkmjöl genom intorkning af mjölken
i då brukliga apparater för koncentrering af sirap. Dessa apparater
bestodo dels af i kar roterande rörspiraler, genom hvilka ånga inleddes,
dels af kar, i hvilka man genom ett perforeradt rör kunde blåsa varm
luft. Naturligtvis kunde Newton i dessa apparater icke drifva
afdunstningen till torrhet, utan kunde han använda dem blott till
förkoncentrering af mjölken, och skedde den fullständiga intorkningen sedan på
plattor. Dessa operationer togo många timmar i anspråk och beredde
säkerligen stora praktiska svårigheter till att få torr produkt, så att deri
kunde pulveriseras. Mjölkens torrsubstans, särskildt af mager mjölk, är
nämligen ytterst seg och ohandterlig i tjocka lager, likt ostkanter.
Torrsubstansens sega konsistens gör, att man ej kan i vanlig
afdunstnings-apparat gå till torrhet; tjocka lager kunna för öfrigt icke torka genom
tillförsel af värme från t. ex. en metallisk yta, emedan substansen i och
*) Den första fabriken i Europa anlades 1866 i Gham (Schweiz).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
